Skottlossning på Maxi Ica Södertälje

För en dryg vecka sedan så rånades MAXI ICA i Södertälje. Vid rånet avlossade ett antal skott inne i butiken. Att rånen i butiker ökar känner vi till. Att användandet av vapen och skjutvapen också ökar är dessutom välkänt. Nyligen rånades en kvartersbutik i en förort till Stockholm och då sköt butiksinnehavaren både på en av rånarna och dessutom skottskadade han sig själv. Förmodligen får butiksägaren ett strängare straff än rånarna. Varje rånförsök är ett grovt övergrepp mot en eller flera individer. Varför avsluta nyhetsinslag och tidningsartiklar med att ange att ingen blev fysiskt skadad? Det är ett hån mot de som är utsatta. Då avgränsar man väldigt hårt vad som är skada eller inte.

Våldtagen men inte fysiskt skadad?

Ofta när man ser tidningsartiklar om våldtäkter på kvinnor så avlutas artiklarna med. Den våldtagna kvinnan fördes till sjukhus och undersöktes men hade inga fysiska skador!?

Fysiska kontra mentala skador

Självklart är det lättare att visa upp ett skottsår eller en bula i skallen än en mental skada. Men det talas för lite om de mentala skador som offren råkar ut för. Med det ständigt stigande antalet rån får vi allt fler människor som skadas för livet på grund av det som de blivit utsatta för. Hur skall arbetsgivare och framför allt myndigheterna ta hand om dessa stackars människor?

Hur många av dem kan över huvud komma tillbaka till arbetet igen? 

Kan de må bra när de går till jobbet?

Finns det någon sjukförsäkring som täcker att man kanske inte kan arbeta under en lång tid eller överhuvud inte kan komma tillbaka till sitt arbete?

Skillnaden mot rån, våldtäkter och andra övergrepp mot en person jämfört men t.ex. en boxare är uppenbar. Boxaren kan lägga in i kalkylen att han kommer att få en eller flera proppar som knäcker näsben eller spräcker ögonbryn. Det kan inte en handelsanställd.

Små kontra stora butiker

För några år sedan när jag var i New York såg jag ett TV-program om butiksrån i staden. De flesta rånen begicks mot små butiker där summan pengar som rånarna kom över var mycket låg. De flesta rånen begicks för att kunna få medel för ”instant consumption” Det var småbrottslingar och knarkare som behövde pengar för det närmaste dygnets konsumtion. Mönstret verkar vara detsamma i Sverige. Det är små enheter/butiker, med förmodligen små kontantkassor, som rånas mest. Rånet mot MAXI i Södertälje verkade ju vara ”amatörmässigt”; att råna en butiks 4 utgångskassor tyder inte på att man räknade med att komma över några större belopp. Speciellt inte om butiken har ett säkerhetssystem med rörpost för kontanterna. Det innebär också att rånarna är mindre ”begåvade” och handlar mycket irrationellt. Det är knappast en tröst för dem som arbetar i butik. Det skulle vara intressant att höra vad Leif GW Persson har för åsikt om detta.