Tillgången till kontanter är otillräcklig i hela landet. Det konstaterar Sveriges länsstyrelser i årets bevakningsrapport. För butiker innebär utvecklingen större risker både i den dagliga driften och ur ett beredskapsperspektiv.
Länsstyrelsernas gemensamma rapport Bevakning av grundläggande betaltjänster 2025 visar att ingen region når upp till målet om att alla ska kunna genomföra och ta emot betalningar. Bristerna handlar om allt från uttagsmöjligheter och dagskassehantering till insättningstjänster som helt saknas på flera håll. För handeln är situationen särskilt känslig. Framför allt gäller det butiker i glesbygd, mindre tätorter och stadsdelar där kontantservice successivt försvunnit.
När uttagsautomater, servicediskar och insättningstjänster försvinner påverkar det både kunder och butiker.
Äldre personer, personer med funktionsnedsättning och kunder utan digitala betalmetoder riskerar att helt stå utan möjlighet att handla. Samtidigt får butikens personal ofta hantera frågorna trots att lösningen ligger utanför butikens kontroll.
Beredskapen är en annan dimension. Vid digitala störningar eller strömavbrott står många butiker utan fungerande betalalternativ.
– Kontantsystemet hänger idag på en skör tråd samtidigt som väldigt många människor behöver kunna använda kontanter. Dessutom urholkas vår samhällsberedskap när kontanternas infrastruktur inte fungerar, säger Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret.
Rapporten visar att brister i dagskassehantering är ett återkommande problem. Avstånd till insättningsboxar, begränsade öppettider och osäker service gör att vissa butiker tvingas hantera kontanter längre än de borde med ökade säkerhetsrisker som följd.
Flera län beskriver också en förskjutning där det blir svårare för mindre handlare att hantera kontanter på ett tryggt och kostnadseffektivt sätt.
Regeringens lagrådsremiss om kontantlag innehåller en plikt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter. Men enligt kontantnätverk och branschföreträdare saknas andra viktiga delar.
– Om syftet är att säkra kontantsystemet måste även offentliga verksamheter omfattas. Dessutom behövs sanktioner för dem som inte följer regelverket, säger Björn Eriksson.
Flera av förslagen från Kontantutredningen bland annat att Riksbanken skulle få ett tydligare ansvar finns inte med i remissen.
Rapporten visar att handeln behöver tydliga rutiner för när digitala betalningar ligger nere, liksom en säker hantering av dagskassor och klara instruktioner till personalen vid systemfel. Kommuner och regioner behöver samtidigt säkra att fysiska betalalternativ finns kvar där kommersiella tjänster försvinner. Kedjorna behöver stärka sina krisplaner och anpassa säkerhetsrutiner efter lokala förutsättningar.
