Avancerad sortering ger betydligt större klimatnytta än både förbränning och downcycling
Ny forskning från IVL Svenska Miljöinstitutet, TERRA och Svensk Plaståtervinning visar att hur plast återvinns är avgörande för klimatnyttan inte hur mycket. Studien, som publicerats i The International Journal of Life Cycle Assessment, pekar på stora skillnader i klimatpåverkan mellan olika återvinningsmetoder och kan få direkt betydelse för kommande EU-lagstiftning inom cirkulär ekonomi och klimat.
Forskarna har analyserat klimatpåverkan från tre behandlingsmetoder för plastförpackningsavfall i en svensk kontext ingen återvinning genom direktförbränning med energiutvinning, så kallad downcycling där plasten återvinns med liten eller ingen sortering, samt högkvalitativ materialåtervinning med avancerad sortering.
Resultaten visar att skillnaderna mellan metoderna är betydande. Högkvalitativ återvinning med avancerad sortering minskar klimatpåverkan med 27 procent jämfört med direktförbränning, i det system som studien modellerat. Downcycling ger däremot endast en 4-procentig minskning, vilket innebär att klimatnyttan i praktiken är marginell.
— Jämförelsen pekar på att det ur klimatsynpunkt är nästan lika illa att downcykla förpackningarna som att förbränna dem, säger Linnea Granström, klimat- och miljöstrateg på Svensk Plaståtervinning och delaktig i studien.
En avgörande skillnad är vilken råvara det återvunna materialet ersätter i nästa led.
— Det som har störst betydelse för klimatnyttan av återvinningen är vilken råvara som det återvunna materialet kan ersätta. Med högkvalitativ återvinning kan primär (nyproducerad) plast ersättas, säger Tomas Ekvall, forskare på TERRA och huvudförfattare till studien.
Vid downcycling ersätter den återvunna plasten ofta trä eller andra material, vilket innebär att behovet av ny fossil plast i samhället kvarstår.
För att uppnå högkvalitativ återvinning krävs avancerad sortering, något som i dag saknas i stora delar av Europa. Studien visar samtidigt att just denna infrastruktur är central för att minska klimatpåverkan och öka tillgången till återvunnen plastråvara.
Med kommande EU-regelverk, som PPWR (Packaging and Packaging Waste Regulation), finns enligt forskarna potential att förstärka klimatnyttan ytterligare. Krav på design för återvinning och kvotplikt för återvunnet material kan göra att en större andel plast kan materialåtervinnas med hög kvalitet.
Studien publiceras i ett skede där EU förhandlar flera centrala regelverk inom cirkulär ekonomi. Forskarna menar att resultaten visar att lagstiftningen bör omfatta krav på återvinningskvalitet och infrastruktur inte enbart insamling och design.
— Kommande EU-lagstiftning är på god väg, men den premierar kvantitet före kvalitet, eftersom downcycling är billigast efter förbränning. Om cirkulariteten ska öka måste styrmedel, mål, investeringar och stödprogram utgå från både kvalitet och klimatnytta, säger Rickard Jansson, utvecklingsingenjör på Svensk Plaståtervinning och delaktig i studien.
Hur plastavfall hanteras påverkar även Europas långsiktiga resiliens. När material förbränns eller tappar kvalitet i downcycling försvinner möjligheten att cirkulera råvaran, vilket ökar beroendet av importerad fossil plast.
— Om vi lyckas ställa om återvinningsverksamheterna i Europa till högkvalitativ återvinning med avancerad sortering kan vi öka tillgången till återvunnen plastråvara som kan ersätta primär plast, stärka konkurrensen och minska vår sårbarhet, säger Rickard Jansson.
Studien “The basket-of-functions approach applied to compare the climate aspects of high-quality mechanical recycling and downcycling of plastics” är den första som kvantifierar klimatnyttan av olika typer av plaståtervinning i hela värdekedjan från råvaruutvinning till avfallshantering och energiutvinning.
Den bygger på faktiska driftdata från sorteringsanläggningen Site Zero i Motala, samt emissionsdata från etablerade LCA-modeller. Analysmodellen kan även användas för framtida studier av exempelvis kemisk plaståtervinning, mikroplaster och andra miljöaspekter.
