Stölder och brottsförebyggande åtgärder kostade detaljhandeln mer än 22 miljarder kronor under 2025. Samtidigt uppger flera handelskedjor att brottsligheten påverkar deras investeringar och driver fram fler säkerhetsåtgärder i butik.
Handeln bygger inte enbart på varor, priser och betalningar. Den bygger också på tillit mellan säljare och konsumenter. När den tilliten minskar ökar behovet av kontroller, vilket påverkar både kostnader och kundupplevelse.
Det är en av slutsatserna i HUI:s spaning för augusti 2026, där brottslighetens konsekvenser för handelns produktivitet och utveckling står i fokus.
Under andra kvartalet 2026 uppgav 49 procent av butikerna i Svensk Handels Trygghetsbarometer att de nyligen hade utsatts för stöld, hot eller våld, inbrott eller hotfullt beteende.
Fyra av tio uppgav att de hade utsatts för stöld eller ringa stöld under den senaste veckan.
Enligt rapporten Stölder och brottslighet i handeln 2026 stals varor för 11,3 miljarder kronor under 2025, motsvarande omkring 1,1 procent av detaljhandelns omsättning.
Samtidigt lade handeln 11,6 miljarder kronor på brottsförebyggande åtgärder. Sammantaget innebär det kostnader på mer än 22 miljarder kronor.
När handeln inte längre kan utgå från att systemen används som avsett ökar behovet av övervakning, väktare och manuella kontroller.
Det märks också i butiksmiljön. Varor kan behöva flyttas bakom disk för att minska stöldrisken. Nötkött är ett exempel på en vara som i större utsträckning hanteras på detta sätt.
För kunden innebär det fler moment i köpet, samtidigt som personal behöver lägga mer tid på kontroll och säkerhet.
Utvecklingen blir tydlig även vid självutcheckning. Bland dagligvarukedjor som erbjuder minst två typer av kassasystem bedöms sex av tio stölder ske vid självskanning eller självutcheckning.
Fyra av tio företag som erbjuder självutcheckning har därför tagit bort lösningen helt i åtminstone några av sina butiker.
Det innebär att teknik som införts för att effektivisera butiksdriften i vissa fall får skalas tillbaka när stöldrisken blir för hög.
Brottsligheten påverkar också företagens möjligheter att investera.
I rapporten uppger 38 procent av sällanköpsvarukedjorna och 27 procent av dagligvarukedjorna att brottsligheten har fått dem att avstå från investeringar eller minskat deras möjligheter att investera.
– Kostnaden för bristande tillit syns med andra ord inte enbart i dagens förluster, utan även i det som inte blir av i morgon, skriver Dante Domäng, associate consultant på HUI.
När kapital och resurser i högre grad behöver gå till säkerhet kan det begränsa utrymmet för nya satsningar. Därmed blir brottsligheten inte enbart en fråga om svinn och trygghet, utan också om handelns framtida konkurrenskraft och utveckling.
