Svenskt ursprung värderas högt av konsumenterna, men kostnaden får stor betydelse i valet mellan inhemskt och importerat. 85 procent anser att det svenska alternativet är värt ett högre pris, samtidigt som 70 procent av dem som köper import anger kostnaden som ett av de främsta skälen.
Det visar en ny Novusundersökning på uppdrag av Svenskt Kött. Resultaten pekar på ett starkt förtroende för inhemskt ursprung, samtidigt som prisnivå och kampanjer påverkar köpbeslutet.
91 procent har högt förtroende för kött med svenskt ursprung. 93 procent anser att det bidrar till svenska jobb och en levande landsbygd, medan 92 procent menar att det stärker landets livsmedelsproduktion och försörjningsförmåga.
Bland personer som köper kött säger 79 procent att de alltid eller oftast väljer svenskt nötkött. Motsvarande andel är 78 procent för griskött och 73 procent för chark.
– Det här är ett väldigt starkt besked. Konsumenterna har högt förtroende för svenskt kött, väljer det i hög utsträckning och ser också ett mervärde som kan motivera ett högre pris. Samtidigt vet vi att det finns en gräns för hur stor prisskillnaden får vara, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött.
När konsumenterna väljer utländskt är kostnaden den tydligaste drivkraften. 70 procent anger den som ett av de främsta skälen, medan 48 procent säger att varan fanns på kampanj eller erbjudande.
Tillgängligheten spelar också in. 20 procent säger att det svenska alternativ de söker saknas och 13 procent att rätt produkt eller styckdetalj inte finns. Endast 4 procent hänvisar till bättre upplevd kvalitet.
– Priset är i särklass det främsta skälet till att konsumenter väljer import, och den kraften på marknaden går inte att prata bort. Men undersökningen visar samtidigt att svenskt kött har en väldigt stark position och att det svenska ursprunget har ett tydligt värde för konsumenten. Där har vi en viktig möjlighet att ta vara på. Den preferensen behöver inte bara få genomslag när konsumenten själv väljer kött i butiken, utan också i de delar av marknaden där råvaruvalet görs tidigare i kedjan i chark, färdigrätter, restauranger och storkök. Där finns ett svenskt värde som är viktigt att inte handla bort, säger Isabel Moretti.
Undersökningen genomfördes mellan den 24 augusti och 2 september 2026 och omfattar 1 068 personer i åldrarna 18–84 år. Deltagarna intervjuades via en slumpmässigt rekryterad Sverigepanel och resultaten har viktats mot kända populationstal.
