Sex av tio sallader importeras trots ökat intresse för svensk odling

[rt_reading_time label=”Lästid:” postfix=”minuter” postfix_singular=”minut”]

Dela nyhet

Sveriges beroende av importerade grönsaker väcker frågor om hur livsmedelsförsörjningen ska säkras vid framtida störningar. En rapport lyfter fram odling direkt i dagligvarubutiker som ett möjligt komplement till traditionell produktion och pekar på stora skillnader i offentliga inköp.

Drygt 60 procent av salladen som konsumeras i Sverige kommer från andra länder. Importen uppgår till omkring 32 000 ton per år, varav ungefär två tredjedelar har sitt ursprung i Spanien. Sedan mitten av 1990-talet har konsumtionen ökat med nästan 50 procent, vilket gör tillgången till färska bladgrönsaker till en relevant fråga för både dagligvaruhandeln och livsmedelsberedskapen.

I rapporten Närodlat 3.0 undersöker odlingsteknikföretaget Swegreen möjligheterna att stärka den inhemska produktionen. Utgångspunkten är att beredskapsplaneringen, som till stor del kretsar kring lagringsbara basvaror, också behöver ta hänsyn till livsmedel med kort hållbarhet.

– Mycket av det vi importerar går att odla här hemma. Vi pratar ofta om lagerhållna varor i beredskapen, och det är dags att också prata om färska grödor. Beredskap är ett val vi gör i vardagen, i varje butikshylla, varje skolmåltid och varje inköpsbeslut, säger Anders Eriksson, vd för Swegreen.

Anders Eriksson, vd för Swegreen

Rapporten uppmärksammar även ursprunget på grönsaker som serveras inom skola, vård och omsorg. Enligt underlaget är omkring tre fjärdedelar importerade, men andelen svenskproducerat varierar betydligt mellan kommunerna.

I Vadstena, Karlsborg och Gagnef utgör svenska färska grönsaker omkring 46 procent av inköpen, jämfört med drygt sex procent i Falun och Säter. Kommunerna köper tillsammans in grönsaker för över en halv miljard kronor årligen, vilket gör den offentliga måltidsverksamheten till en betydelsefull marknad för producenter och leverantörer.

Skillnaderna visar att inköpens ursprung varierar geografiskt, men förklarar inte i sig varför kommunerna väljer olika leverantörer. Tillgång, upphandlingsvillkor, säsong och kostnader är faktorer som behöver undersökas för att avgöra hur andelen svenska produkter kan öka.

En av lösningarna som presenteras är hydroponisk odling, där växterna får näring genom vatten i stället för jord. Med LED-belysning och kontrollerade odlingsförhållanden kan sallad och örter produceras inomhus under hela året, även i anslutning till försäljningsstället.

För dagligvaruhandeln innebär tekniken att vissa färskvaror kan skördas där de säljs. Färre transporter och hanteringsmoment skulle kunna bidra till minskat svinn, medan produktion oberoende av utomhusvädret ger möjlighet till en jämnare lokal tillgång.

Företaget uppger att dess anläggningar hittills under året har producerat över en miljon grödor runt om i Sverige. Odlingen sker utan kemiska växtskyddsmedel och med återanvändning av vatten i slutna system.

I rapportens livscykelanalyser anges klimatutsläppen vara 81 procent lägre än för spansk frilandssallad, medan vattenåtgången uppges kunna minska med upp till 99 procent jämfört med traditionella odlingsmetoder. Resultaten gäller de undersökta systemen och jämförelsealternativen, inte nödvändigtvis all vertikal odling.

 Att producera grönsaker nära konsumenten kan minska beroendet av internationella transporter, men det innebär inte att odlingen blir oberoende av externa leveranser. El, näringsämnen, teknisk utrustning och underhåll behöver fortfarande fungera, även vid störningar i samhället.

För butikskedjor som överväger egna odlingslösningar blir därför produktionskostnad, kapacitet och driftsäkerhet avgörande. Tekniken behöver också kunna anpassas till efterfrågan och konkurrera med etablerade leverantörers priser och sortiment.

Rapporten bidrar till diskussionen om hur svensk livsmedelsproduktion kan breddas, men redovisar inte tillräckligt underlag för att avgöra hur stor del av dagens import som skulle kunna ersättas genom butiksodling i nationell skala.

Den kommersiella potentialen ligger främst i möjligheten att komplettera befintliga leveranskedjor med lokal produktion av utvalda färskvaror. Hur stor betydelse modellen kan få för svensk dagligvaruhandel beror ytterst på om den kan leverera jämn kvalitet och tillräckliga volymer till en kostnad som fungerar i butik.

Har du ett nyhetstips?

Här kan du dela med dig av information eller mejla till [email protected]

Annons

Annonser

Håll dig uppdaterad med nyheter varje vardag!

Få de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Vi behandlar dina uppgifter enligt GDPR. 

Läs Butikstrenders digitala magasin!

Upptäck de senaste branschnyheterna och trenderna online.