Globalt finns cirka 7,8 miljarder värphöns som producerar 87 miljoner ton ägg per år. I Sverige finns 7,7 miljoner höns som står för 118 000 ton ägg. Trots denna omfattande produktion lider en stor andel höns av bröstbensskador – något som hittills varit svårt att förebygga.
– Vår AI-baserade metod gör det möjligt att identifiera bröstbensskador på ett effektivt och objektivt sätt. Det öppnar upp för nya möjligheter att selektera fram värphöns med bättre benhälsa, vilket både förbättrar djurvälfärden och stärker hållbarheten i äggproduktionen, säger Sallam Mohammad Abdallah, doktorand vid SLU.
Traditionellt har problemen kopplats till benskörhet, men forskning visar att även höns med starka ben kan drabbas av skador. Detta pekar på att fler faktorer spelar in, såsom bröstbenets form och struktur. För att förstå vad som faktiskt orsakar skadorna har SLU-forskarna utvecklat en metod där AI och röntgen kombineras för att analysera bröstbenens kvalitet.
AI och röntgen ger nya insikter
Den AI-baserade metoden använder djupinlärning och datorseende för att analysera bröstbenets form och struktur från röntgenbilder. I en studie av 1050 fåglar undersöktes olika mått på bröstbenets kvalitet. Resultaten visade att bröstbenets täthet inte var en pålitlig indikator på skador, troligtvis eftersom frakturer kan leda till bildning av kallus kring skadan. Däremot visade sig bröstbenets konkava area – ett mått på dess böjning – vara en relevant faktor. Större konkav area var kopplat till fler frakturer och deformationer.
Vidare analyser visade att måttet på bröstbenets konkava area är ärftligt och har en genetisk korrelation med antalet frakturer. Detta gör det till en lovande egenskap att selektera bort i avelsprogram.
Möjligheter för framtiden
Den nya metoden kan vidareutvecklas för att analysera andra ben, såsom skenbenet, och den kan användas både inom avelsprogram och i forskning. Genom att kombinera digital teknik med genetisk selektion kan forskarna förbättra djurvälfärden och bidra till en mer hållbar äggproduktion.
– Metoden har stor potential att revolutionera hur vi ser på benhälsa hos värphöns och andra fjäderfän. På sikt kan detta leda till en betydligt mer hållbar och djurvänlig produktion, säger Sallam Mohammad Abdallah.
Den AI-baserade metoden är ett tydligt exempel på hur digital teknik kan bidra till förbättringar inom lantbruket och livsmedelsproduktionen, med positiv effekt för både djur och människor.
