Efter flera tuffa år börjar marknaden äntligen vända. HUI:s senaste konjunkturrapport visar att konsumenterna går in i 2026 med stärkt köpkraft och större framtidstro. Det gör att dagligvaru- och servicehandeln får helt nya förutsättningar inte minst när konkurrensen om kunderna hårdnar och lönsamheten åter blir möjlig att påverka med smarta beslut i butik.
Inflationstakten faller, räntorna stabiliseras och höstens budget har satt avtryck i hushållens ekonomi. Det märks redan i beteendet. Konsumenterna börjar handla mer i vardagen, återvänder till kategorier de tidigare skjutit upp och reagerar snabbare på nyheter och kampanjer. Det här är den typ av rörelse som skapar momentum och det är nu butikerna måste bestämma om de vill ligga steget före eller försöka hinna ikapp.
”Efter en trög inledning på året ser vi äntligen att tillväxten börjar ta fart. Lägre inflation, reallöneökningar, sänkta räntor och en expansiv höstbudget skapar större svängrum i hushållsekonomin och får konsumtionsnivåerna att stiga,” säger William Lindquist, analytiker på HUI Research.
Sällanköpshandeln har redan börjat röra på sig, vilket i sin tur pressar dagligvaruhandeln att vässa erbjudandet. När kunden plötsligt lägger lite mer pengar på elektronik, hem och renovering ställs högre krav på DVH att leverera tydligt värde i varje kundkorg. Sortimentsstyrning, kampanjplanering och känslan i butik får därmed större tyngd än tidigare. Det räcker inte att fylla hyllorna man måste hjälpa kunderna att upptäcka det de inte visste att de behövde.
”Detaljhandeln upplever nu sin starkaste tillväxt sedan 2021 och det finns god anledning att vara optimistisk inför framtiden,” säger Emma Hernell, VD på HUI Research. ”Sällanköpshandeln är redan på väg uppåt och även om utvecklingen varierar mellan delbranscher ser vi breda möjligheter framåt.”
Det handlar inte bara om en prissänkning utan om ett systemskifte där sjunkande priser driver upp volymerna samtidigt som skillnaderna mellan aktörer som planerat i förväg och de som improviserar blir tydligare, och där de som redan har räknat på effekterna, justerat marginalerna, förberett kommunikationen och lagt en genomtänkt kampanjstrategi tidigt tar mark medan andra riskerar att uppleva momssänkningen som ännu en stressfaktor i en redan pressad vardag.
Kunderna börjar röra sig uppåt i prisstegen på vissa kategorier krävs snabbare beslut kring exponering och lokala anpassningar. När sortimenten breddas måste logistik och lagerstyrning hänga med. När marginalerna förbättras i utvalda varugrupper gäller det att arbeta med mixen inte bara med priset. Och när kundbeteendet förändras vecka för vecka blir data och lojalitet avgörande verktyg för att behålla tempot.
Det är tydligt att branschen nu går in i en period där offensiva aktörer kommer att belönas mer än försiktiga. Efter flera år där ”överlevnad” varit målet blir 2026 året då strategiska satsningar faktiskt kan ge avkastning igen. Det gäller oavsett om man driver en enskild butik, en kedja eller ett lokalt servicekoncept tempo och tydlighet blir konkurrensfördelar.
”Volymtillväxten bedöms tillta under 2026 och 2027 då konsumtionsmöjligheterna ökar till följd av stärkt köpkraft och halverad livsmedelsmoms,” avslutar William Lindquist.
Vi står alltså inför ett år där det inte bara handlar om att möta efterfrågan utan att forma den. Frågan är inte om vändningen kommer, utan vilka som lyckas ta vara på den.
