Svenskarna lagar mer mat hemma och söker allt oftare inspiration från andra delar av världen. HelloFresh-rapporten ”Sverige till bords” visar hur smaknyfikenhet, sociala medier och nya digitala vanor påverkar vad kunderna lägger i kundkorgen. För handeln pekar trenderna mot förändringar inom både sortiment, exponering och kampanjarbete under 2026.
Fler svenskar spenderar mer tid i köket än på restaurang, och det sker inte på grund av ett ekonomiskt tvång utan av ren lust. Matlagningen har blivit ett sätt att skapa upplevelser hemma, där man testar nya tekniker, kryddor och råvaror som tidigare mest förknippades med restaurangbesök. Det märks i ökningen av efterfrågan på allt från färska örter och specialsåser till premiumkött och högkvalitativa råvaror.
För butiker innebär utvecklingen att kunderna förväntar sig ett sortiment som bjuder in till inspiration. Det behövs fler produkter som möjliggör ”restaurang hemma”, och hyllmiljöer som visar hur man kombinerar råvaror till en hel måltid. När hemmet blir platsen där maten ska smaka lite mer och kännas lite lyxigare, ökar också viljan att lägga något mer på matlagningen.
Det internationella köket har blivit en del av vardagen. Under 2025 lagade fler svenskar mat från andra kulturer än någon gång tidigare, och yngre konsumenter ligger längst fram i utvecklingen. Afrikanska kök, som etiopiskt, pekas nu ut som nästa stora smakvåg. Det är en utveckling som syns tydligt på sociala medier, där rätter från dessa kök snabbt sprids och skapar nyfikenhet.
Det här öppnar för en bredare representation av råvaror som hittills varit svåra att hitta i många butiker. Kryddblandningar, grybaser, linser och nya smaksättare kan bli produkter som fler efterfrågar i takt med att trenden tar fart. För butiker som vill fånga upp intresset kan små inspirationsytor, temaskyltningar eller recept som sänker tröskeln för att testa något nytt göra stor skillnad.
En av de mest intressanta insikterna i rapporten är att nästan hälften av svenskarna är positiva till att använda AI för att få receptförslag, planera måltider och hitta nya sätt att laga mat. Det förändrar inte bara hur inspiration uppstår, utan också hur inköpen planeras. När recepten blir mer anpassade till vad kunden har hemma, vilken tid de vill lägga och vilka preferenser de har, påverkar det också vilka varor som hamnar i kundkorgen. För handeln innebär det större möjligheter att koppla recept till sortiment, skapa digitala handledningar och göra inköpen mer intuitiva både i butik och online.
I en global jämförelse framstår Sverige som ett av de mest smaknyfikna länderna. Vi äter mer japansk mat än något annat europeiskt land och använder matlagningen som ett sätt att upptäcka kulturer. Samtidigt är svenska smaker fortfarande starka internationellt. Köttbullar lyfts exempelvis fram som en rätt som sprids långt utanför Norden, och i Belgien har den blivit en oväntad storsäljare.
För handeln är detta en påminnelse om att internationella trender och lokala favoriter kan leva sida vid sida. Det skapar utrymme både för innovation och för förädling av traditionella produkter.
Matinspiration kommer idag i första hand från sociala medier. Nästan hälften av svenskarna har provat nya kök eller rätter efter att ha sett ett klipp på TikTok eller Instagram. Det innebär att trender kan förändra efterfrågan på bara några timmar. Recept som ”går viralt” påverkar både exponering och försäljning och ställer krav på att butikerna snabbt kan lyfta fram produkter som kunden söker efter just den veckan.
För handeln innebär detta en dynamik där snabbhet, tydliga receptlösningar och inspirerande presentationer blir allt viktigare. Kunden letar efter smaker som är lätta att hitta, lätta att förstå och lätta att laga.
