Den svenska dagligvaruhandeln fortsatte att utvecklas positivt under september med en försäljningsökning på 4,3 procent. Både fysiska butiker och e-handeln bidrog till tillväxten, samtidigt som livsmedelspriserna låg betydligt lägre än för ett år sedan. Framöver kan stigande energikostnader och klimatförändringar få betydelse för prisutvecklingen.
Försäljningen inom dagligvaruhandeln ökade med 4,3 procent i september 2026 jämfört med motsvarande månad föregående år. Det visar Dagligvaruindex från branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel.
Utvecklingen sammanfaller med en period av sjunkande matpriser. Enligt Statistiska centralbyråns konsumentprisindex var priserna på livsmedel och alkoholfria drycker 6,6 procent lägre än i september förra året. Nedgången förklaras till stor del av den halverade livsmedelsmomsen. Mellan augusti och september minskade priserna med ytterligare 0,8 procent.
– Dagligvaruhandeln utvecklades stabilt i september. Livsmedelspriserna är fortfarande lägre än för ett år sedan, men omvärldsfaktorer kommer fortsätta att påverka priserna både upp och ned. Just nu är de stigande energipriserna i fokus, vilket kan komma att påverka kostnaderna i hela livsmedelskedjan, säger Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel.
Försäljningen i fysiska butiker ökade med 4,2 procent under september, medan e-handeln noterade en uppgång på 4,5 procent.
Hemleveranser stod för den starkaste utvecklingen inom den digitala handeln och växte med 6,3 procent. Upphämtning i butik ökade med 2,1 procent. Sammantaget svarade nätförsäljningen för 4,6 procent av dagligvaruhandelns omsättning under månaden.
Efter justering för kalendereffekter uppgick den totala försäljningsökningen till 4,0 procent.
Sett till årets tredje kvartal ökade den samlade dagligvaruförsäljningen med 4,0 procent jämfört med motsvarande period 2025.
De fysiska butikerna redovisade en tillväxt på 3,8 procent, medan försäljningen på nätet steg med 7,7 procent. Hemleveranser utvecklades särskilt starkt med en ökning på 10,4 procent, medan upphämtning i butik växte med 4,3 procent.
Skillnaden mellan försäljningskanalerna visar att e-handeln hade en starkare tillväxttakt än den fysiska handeln under kvartalet, även om merparten av dagligvaruförsäljningen fortfarande sker i butik.
Även om konsumenterna mött lägre livsmedelspriser under året finns flera faktorer som kan påverka utvecklingen framöver.
Stigande energipriser kan öka kostnaderna för produktion, transporter och distribution. Samtidigt påverkar väderförhållanden och klimatrelaterade händelser skördarna i de regioner där stora delar av världens livsmedel och råvaror produceras.
När tillgången på råvaror minskar kan priserna på världsmarknaden stiga, vilket på sikt även kan påverka svenska butiker och hushåll.
– Vi behöver förstå vilka risker som finns längre bak i livsmedelskedjan. Väderhändelser i en odlingsregion kan få betydelse för tillgång och priser även i svenska butiker. Det är en viktig del av samtalet om hur matpriserna kan utvecklas framöver, avslutar Karin Brynell.
Nästa Dagligvaruindex, som omfattar försäljningsutvecklingen under oktober, publiceras den 13 november.
