Pressad ekonomi, växande lånebördasvensk ekonomi har haft flera svaga år i spåren av inflation, räntehöjningar och ökad arbetslöshet. En ny undersökning från Sifo, genomförd på uppdrag av fintech-bolaget Anyfin, visar att var tredje svensk idag har eller har haft konsumtionslån i form av delbetalningar, kreditkortsskulder eller privatlån.
Samtidigt saknas ofta verktyg och kunskap för att hantera skulderna långsiktigt. Undersökningen visar att kvinnor och unga vuxna är mest utsatta, både ekonomiskt och psykiskt.
Kvinnor pressas mest unga känner skuldstress
En fjärdedel av kvinnorna (25 %) uppger att pengarna försvinner snabbt, jämfört med 20 % av männen. Samtidigt säger nästan var femte person att de ibland överskrider sin budget för att kunna njuta av livet ett beteende som är vanligare bland kvinnor (21 %) än män (14 %).
– Att lån blivit så lättillgängligt, kombinerat med bristande ekonomikunskap, är en farlig mix. Många svenskar har hamnat i en ekonomisk storm, där skulderna växer snabbare än de hinner betala av, säger Felix Sjöholm, ekonomihälsoexpert på Anyfin.
Kredit blivit norm men få får stöd
Mer än var tredje svensk har någon gång handlat på kredit. Vanligast är delbetalning eller kreditkort vid köp av resor, elektronik, mat och möbler. Hela 42 % har använt dessa betalmetoder minst sju gånger det senaste året.
De vanligaste skälen är:
- Mer flexibilitet (37 %)
- Kunde inte betala allt direkt (34 %)
- Förmåner som poäng och försäkringar (15 %)
- En vana som uppstått över tid (12 %)
– Det är bekymmersamt att 10 % uppger att de handlar på kredit av ren vana. Då tappar man lätt kontrollen över sin ekonomi, säger Felix Sjöholm.
Lätt att låna – svårt att betala tillbaka
Undersökningen visar att 79 % upplever det som lätt att spendera pengar man inte har. Däremot säger bara 35 % att det finns bra alternativ för att betala av skulder effektivt. 86 % följer sin återbetalningsplan – men bara 28 % tycker att de fått tillräckligt stöd från långivaren.
Många tror dessutom att långivarens förslag alltid är det bästa, vilket inte alltid stämmer:
– I många fall föreslår långivaren en låg amortering, vilket innebär längre återbetalningstid och högre räntekostnad. Många vet inte att de kan betala mer per månad, och otydliga villkor gör att många fastnar, säger Sjöholm.
Psykiska påfrestningar växer med skulderna
Undersökningen visar att en av fyra (26 %) med konsumtionskrediter känner stress över sin skuld. Bland yngre är siffran ännu högre – 33 % jämfört med 23 % bland äldre. 16 % mår dåligt över sin ekonomi, och bland unga är siffran 20 %.
Ekonomin påverkar alltså inte bara plånboken, utan också människors psykiska hälsa, relationer – och vardagsliv.
Om rapporten
Anyfinrapporten 2025 bygger på en representativ Sifo-undersökning med 1 074 svenskar i åldern 18–54 år. Undersökningen genomfördes mellan 10–15 mars 2025 via Kantar Medias webbpanel. Syftet är att belysa vardagsekonomin och bidra till ökad förståelse för hur konsumtionskrediter påverkar människors liv.
