När hushållens ekonomiska utrymme ökar förändras också prioriteringarna i mataffären. Fler konsumenter uppger att kvalitet påverkar vad de väljer och andelen som planerar att lägga mer pengar på dagligvaror har ökat tydligt på tre år.
Efter flera år där priset haft en framträdande roll i konsumenternas val syns tecken på en förändring. Nästan fyra av tio svenska hushåll uppger nu att de inte behöver begränsa sina inköp ekonomiskt eller har råd med det mesta.
Andelen har ökat från 34 till 37 procent mellan hösten och våren, enligt YouGovs undersökning Behaviour Change. Samtidigt har andelen som uppger att de har svårt att få ekonomin att gå ihop minskat med fyra procent.
Förändringen börjar också märkas i konsumenternas prioriteringar i dagligvaruhandeln.
– Det är en välkommen förändring. Fler hushåll känner att de har lite mer utrymme i vardagsekonomin och det syns i hur de beter sig i affären. Vi ser även ett ökat intresse för att äta ute, för märkesvaror och för kvalitet, beteenden som legat i träda under inflationsåren, säger Anne Fjelsten, tf. kommersiell direktör på YouGov.
Pris är fortfarande en viktig faktor. Hälften av de svenska konsumenterna uppger att de ägnar extra uppmärksamhet åt priset när de handlar dagligvaror.
Samtidigt säger fyra av tio att kvalitet spelar roll för deras val, och intresset för välkända märken ökar. Även viljan att lägga mer pengar på dagligvaror har förändrats tydligt. På tre år har andelen som planerar att öka sina utgifter stigit från 30 till 50 procent.
Under samma period har andelen som vill köpa mer på rea minskat.
Undersökningen visar också att tre av fyra fortfarande påverkas av det rådande prisläget. Däremot minskar andelen som uppger att priserna faktiskt får dem att ändra sitt inköpsbeteende.
– Priset är och förblir viktigt men vi ser att konsumenterna nu väger in fler faktorer i sina köpbeslut. Kvalitet, hälsa och svenska produkter vinner mark. Det är en signal till handeln och varumärkena om att den som enbart pratar pris riskerar att missa en växande grupp konsumenter som är beredda att betala för något mer, säger Anne Fjelsten.
Utvecklingen kan få betydelse för hur handeln arbetar med sortiment, positionering och kommunikation. När fler hushåll upplever ett större ekonomiskt handlingsutrymme skapas också utrymme för andra värden än lägsta pris.
Resultaten innebär samtidigt inte att prisfrågan har försvunnit. Snarare pekar de på att fler faktorer åter får möjlighet att påverka valet i butik. För dagligvaruhandeln innebär det en konsument som fortfarande håller koll på prislappen, men som i större utsträckning också väger in kvalitet, hälsa, ursprung och varumärke.
Studien omfattar 15 000 personer i Europa, varav 750 deltagare i Sverige. Den senaste undersökningen genomfördes i maj 2026 och studien har genomförts två gånger per år sedan 2022.
