Här betar korna för den
biologiska mångfalden
Sponsras av
Naturbetesmarker har ett långt större ekologiskt värde än vi tidigare förstått. Därför driver Arla ett långsiktigt arbete för att bevara och utöka dessa marker, som ibland kallas Nordens regnskogar på grund av sin artrikedom.
På Finngarne gård drivs flera projekt för att främja biologisk mångfald och ta hand om naturbetesmarker.
Foto: Arla
– Vi har fyra rödlistade blommor i våra hagar. Det är sådant du betalar för när du köper vår mjölk, säger Arlabonden Jörgen Eriksson på Finngarne gård i Norrtälje.
Jörgen Eriksson är femte generationens mjölkbonde på Finngarne gård, strax utanför Norrtälje, som han i dag driver tillsammans med sex anställda. För fyra år sedan byggde han en ny gårdsanläggning och utökade besättningen kraftigt.
Samtidigt utsågs gården till en av Arlas innovationsgårdar. Det innebär att mjölkgården även ska bedriva forskning och utveckling med fokus på klimatpåverkan, biologisk mångfald och modern djurhållning. För Jörgen betyder det att han ägnar en del av sin tid åt att driva projekt, visa runt och förmedla sin kunskap till Arlas kunder, politiker och andra intressenter.
Naturbetesmarkernas roll
På Finngarne gård drivs flera projekt för att främja biologisk mångfald och ta hand om de naturbetesmarker som hör till gården. Dessa områden, som inte har bearbetats av människor eller maskiner, kallas ibland för de nordiska regnskogarna, tack vare sin rika mångfald av växter, småkryp och mikroorganismer. Trots att jorden inte lämpar sig för odling är det ekologiska värdet ovärderligt.
Men för att behålla sin artrikedom behöver markerna betas. Utan betande djur växer de igen, vilket hotar många arter. De betande djuren hjälper också till att sprida frön, trampar upp bar jord där fröna kan gro och skapar livsmiljöer för växter, insekter och fåglar.
Sedan mitten av 1800-talet har naturbetesmarkerna minskat drastiskt, vilket fått allvarliga konsekvenser för den biologiska mångfalden. Och samhällets hållbarhet i stort. För ett fungerande ekosystem kräver mångfald. Vi behöver den för att klara klimatförändringar, hantera extremväder och trygga livsmedelsförsörjningen. Därför är bevarandet av naturbetesmarker ett av Arlas viktigaste miljömål. Och här banar kooperativet vägen. I dag finns naturbetesmarker på fyra av fem Arlagårdar, och 20 procent av landets totala areal av sådan mark ligger på Arlagårdar. Arbetet med att bevara och utöka dessa marker fortsätter.
Virtuella stängsel testas
Sensommaren 2024 inleddes ett treårigt projekt med virtuella stängsel på Finngarne gård, som syftar till att testa ny teknik för att förbättra betesplaneringen och främja biologisk mångfald. I praktiken innebär det att ett tjugotal av Jörgens kvigor bär digitala halsband, kopplade till en osynlig hage som programmeras via en app. Om kvigorna närmar sig gränsen för hagen hörs en ljudsignal som ökar i styrka ju närmare gränsen de kommer. Fortsätter de fram till det osynliga stängslet får de till slut en svag stöt.
För fyra år sedan utsågs Finngarne gård till en av Arlas fem innovationsgårdar i Europa.
Foto: Angelica Söderberg.
– Elstöten är betydligt svagare än vid ett vanligt elstängsel, och det tog bara någon dag innan de lärde sig att associera ljudet med stängselgränsen, säger Jörgen.
Den här typen av virtuella stängsel är i dag bara tillåtna inom ramen för forskning i Sverige. Däremot används det flitigt i andra länder. Jörgen har hittills bara positiva erfarenheter och han hoppas att projektet ska leda till en förändring.
– Det fungerar perfekt. Jag kan följa korna via GPS och se exakt var de är och hur de har rört sig. Deras mående följs upp noga och det finns inga tecken på att det gör dem stressade.
För honom innebär virtuella stängsel att djurhållningen blir både enklare och billigare. Han slipper stängsla in stora områden, och möjligheten att dela upp hagarna i mindre fållor digitalt är gynnsam för både djur och miljö.
– Det gör att korna betar mer intensivt och får i sig mer näringsrikt gräs, samtidigt som marken hinner återhämta sig. Det blir också lättare att skydda sårbara växter.
Återställning av gamla marker
Som ytterligare en del av Arlas arbete med att bevara och utöka naturbetesmarker stängslades förra året granngårdens gamla mark in. Där det tidigare växte granskog går i dag kor och betar. Jörgen märker att de som bor i närheten uppskattar de öppna ytorna och betande djur, i stället för granar. Att ha bygden med sig är viktigt för honom.
– Det tar förstås tid att se resultatet, men när korna bajsar, betar och trampar runt, skapas förutsättningar för en högre biologisk mångfald. Det leder till ökad växtlighet som gynnar fler arter, både under och över jorden, säger han stolt.
Redan nu har han sett effekterna i kornas andra hagar.
– Vi har fyra rödlistade blommor på våra marker. Utan våra djur och vårt arbete skulle de inte finnas där. Det är det här jag vill att konsumenterna ska förstå: Köper du en liter mjölk från Arla, så får du så mycket mer.
