Försäljningen av livsmedel och drycker nådde 430 miljarder kronor under 2025. Samtidigt steg den sålda volymen trots ökade matpriser, visar ny statistik.
Den svenska livsmedelsförsäljningen ökade med 28 miljarder kronor under förra året, motsvarande 7,1 procent jämfört med 2024. Totalt handlade konsumenterna mat och dryck för 430 miljarder kronor, enligt SCB. Utvecklingen drevs inte enbart av högre priser. Även den mängd som såldes ökade.
– Under 2025 köpte vi alltså mer mat, trots att den blev dyrare, säger Hugo Lindblom, statistiker på SCB.
Räknat per person uppgick försäljningen till 42 027 kronor under året. Det var 2 631 kronor mer än 2024 och motsvarar en uppgång på 6,7 procent.
– Det motsvarar i genomsnitt 806 kronor per vecka, eller 115 kronor per dag, som varje person spenderar på livsmedel och drycker, säger Mariah Nilsson, statistiker.
Bland de enskilda varugrupperna stod mjölk, andra mejeriprodukter och ägg för den största delen av matkassan. Beloppet landade på 5 449 kronor per person, 9,5 procent mer än året före.
Kött nådde 5 096 kronor per person, en uppgång på 8 procent. För fisk och skaldjur var motsvarande belopp 1 314 kronor. Kategorien ökade med 2,3 procent och hade därmed den svagaste utvecklingen bland livsmedlen.
Den största procentuella uppgången noterades för frukt och nötter. Beloppet per person steg med 13,6 procent till 2 512 kronor.
Bananer var den frukt som konsumenterna köpte mest av. Totalt såldes bananer för 3,7 miljarder kronor, 8 procent mer än året före. Det motsvarar 358 kronor per person.
Även alkoholfria drycker hade en tydlig uppgång på 11 procent. Kaffe och kaffesurrogat ökade med 18,8 procent räknat i försäljningsvärde.
För kaffe ger volymutvecklingen däremot en annan bild. Den sålda mängden minskade, vilket innebär att hushållen betalade mer samtidigt som de köpte mindre. Alkoholhaltiga drycker hade en betydligt mindre förändring och ökade med 1,6 procent. Bland personer över 20 år uppgick beloppet till 6 486 kronor per person under året.
Statistiken redovisas i löpande priser, vilket innebär att både pris- och volymförändringar påverkar försäljningsvärdet. Prisindex för respektive varugrupp används för att beräkna volymutvecklingen. Dagligvaruhandeln står för omkring 80 procent av handeln i undersökningen och mäts genom kassaregisterdata.
