En ny specialstudie från Konjunkturinstitutet visar att de kraftiga prisökningarna på livsmedel 2022–2023 drevs av ökade kostnader för insatsvaror och löner. Enligt rapporten har livsmedelsindustrin inte ökat sina marginaler genom högre prispåslag tvärtom pekar analysen på pressad lönsamhet i producentledet.
Konjunkturinstitutet har på uppdrag av regeringen analyserat hur företagens priser utvecklades i relation till deras kostnader under perioden 2019–2023. I specialstudien ”Företagens prispåslag och deras bidrag till högre priser 2019–2023” har myndigheten, med hjälp av mikrodata på företagsnivå, undersökt hur prispåslag utvecklats och hur de påverkat prisnivåerna.
Enligt rapporten berodde livsmedelsprisernas uppgång under höginflationsåren främst på ökade kostnader för insatsvaror och löner. För producentledet var prispåslaget negativt, vilket innebär att lönsamheten minskade. De tydligaste effekterna syntes 2021 och 2022.
– För livsmedelsindustrins del kommer Konjunkturinstitutet till slutsatsen att prisökningarna på livsmedel 2019–2023 beror på ökade kostnader för insatsvaror och löner. Så kallade ”prispåslag” utöver helt nödvändiga kompensatoriska prisrevideringar har alltså inte förekommit, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Att prispåslagen varit negativa innebär enligt Livsmedelsföretagen att producenterna inte fullt ut kunnat kompensera sig för ökade produktionskostnader.
– Det innebär i klartext att producenterna har fått ta av den egna lönsamheten eftersom de inte kunnat kompensera sig fullt ut för de ökade produktionskostnaderna, säger Carl Eckerdal.
Enligt rapporten har inga delar av livsmedelskedjan haft lika stora negativa prispåslag som livsmedelsindustrin, även om lönsamhetsutvecklingen varierat mellan olika led.
För dagligvaruhandeln innebär rapportens slutsatser ett viktigt underlag inför kommande leverantörsförhandlingar och prisdialoger.
Om prisuppgångarna under 2022–2023 i huvudsak kan kopplas till ökade kostnader snarare än marginalexpansion i producentledet, påverkar det narrativet kring ansvarsfördelningen i värdekedjan. Det kan också få betydelse i diskussionerna kring leveransprishöjningar framöver särskilt i en situation där kostnadsnivåerna fortsatt är förhöjda samtidigt som konsumenternas priskänslighet är hög.
För butikerna innebär det ett fortsatt balansarbete mellan att skydda sina egna marginaler, möta konsumenternas förväntningar på prisstabilitet och hantera leverantörernas behov av kostnadstäckning.
Konjunkturinstitutet leder arbetet med Matpriskommissionen tillsammans med Konsumentverket. På ett nyligen genomfört möte presenterades den metod som ska användas för att analysera genomslaget av den kommande momssänkningen på livsmedel.
Enligt Livsmedelsföretagen kommer ”motiverade” prishöjningar kopplade till ökade produktionskostnader att räknas bort i analysen.
– Det här välkomnar vi, för det visar att Konjunkturinstitutet förstår att företagens kostnader inte slutar öka bara för att matmomsen halveras, säger Carl Eckerdal.
Hur momssänkningen slår i praktiken kommer att följas noggrant av både handel och leverantörer, inte minst eftersom den påverkar prissättningen i hela kedjan.Debatten om livsmedelspriser har under de senaste åren varit intensiv. Flera granskningar har genomförts på uppdrag av regeringen.
– Om vi ska stärka den svenska välfärden och beredskapen krävs både ökad lönsamhet och ökade investeringar i hela livsmedelskedjan, säger Carl Eckerdal.
För handeln är frågan om lönsamhet i hela kedjan central inte minst i relation till investeringar i sortiment, hållbarhet, logistik och beredskap.
