Svensk kycklingproduktion nådde rekordnivåer under 2025, men utvecklingen bromsades av en tydlig flaskhals i form av brist på kläckägg. Resultatet blev en situation där efterfrågan inte fullt ut kunde mötas med konsekvenser för både produktion och tillgång i butik.
Den totala produktionen av fågelkött uppgick till 185 400 ton, vilket motsvarar en ökning med 2 procent jämfört med året innan, enligt Jordbruksverket. Nästan hela volymen utgjordes av kyckling, vilket bekräftar dess starka ställning på den svenska köttmarknaden. Fågelkött står i dag för 33 procent av den totala köttproduktionen i Sverige, där endast gris och fågel ökade under året.
Utvecklingen är en del av en längre trend där svensk kyckling stärkt sin position som proteinkälla. Under de senaste tio åren har produktionen ökat med 23 procent. Bland medlemsföretagen i Svensk Fågel, som representerar i princip hela den svenska marknaden, ökade produktionen med 3 procent under 2025 den högsta nivån hittills.
Bakom tillväxten finns flera samverkande faktorer. Förändrade konsumtionsmönster, ett ökat fokus på hälsa och ett starkt förtroende för svensk livsmedelsproduktion har bidragit till att fler konsumenter väljer kyckling. Samtidigt har högre priser på nötkött gjort att kyckling uppfattas som ett mer tillgängligt och prisvärt alternativ i många hushåll.
Trots den positiva utvecklingen präglades året av en konkret utmaning i produktionsledet. Ett salmonellautbrott i en avelsbesättning ledde till brist på kläckägg, vilket är en avgörande förutsättning för att kunna upprätthålla produktionen. Eftersom möjligheten att snabbt ersätta bortfallet är begränsad uppstod en situation där produktionen periodvis inte kunde möta efterfrågan.
– Vi uppmanar regeringen att snarast se över möjligheten till en statlig ersättning för kycklingbönder som drabbas av salmonella, motsvarande det stöd som finns för andra delar av lantbruket, säger Ulrik Helgstrand, ordförande i Svensk Fågel.
När tillgången på svensk kyckling minskar uppstår snabbt effekter i nästa led. Tomma hyllor i butik öppnar upp för import, vilket förändrar konkurrensbilden och påverkar ursprungsmärkningen i sortimentet.
– Om självförsörjning och beredskap ska tas på allvar krävs tydliga åtgärder. Annars riskerar importen att ta större plats när svensk produktion inte räcker till, säger Ulrik Helgstrand.
För dagligvaruhandeln innebär utvecklingen att balansen mellan efterfrågan, tillgång och ursprung blir allt viktigare. Konsumenternas preferens för svenskproducerad kyckling är fortsatt stark, samtidigt som leveransvariationer ställer krav på flexibilitet i inköp och sortimentsstyrning.
Trots årets störningar fortsätter svensk kyckling att växa som kategori. För att säkra en stabil utveckling framåt lyfts behovet av mer robusta produktionsförutsättningar, där frågan om statlig salmonellaförsäkring ses som central för att minska sårbarheten i systemet.
