På många arbetsplatser har tekniken redan blivit en del av vardagen. Samtidigt pekar en ny undersökning på ett tydligt glapp mellan medarbetarnas användning och ledningens arbete med kompetens, organisation och framtida roller.
Mer än hälften, 54 procent, av cheferna i undersökningen uppger att medarbetarna regelbundet använder AI utan någon gemensam strategi eller struktur. Endast 22 procent beskriver tekniken som en tydligt förankrad del av organisationens arbetssätt.
Resultaten kommer från rapporten Chefen & AI, som bygger på en enkät genomförd av Framtiden AB under sommaren 2026 i företagets eget nätverk av chefer och ledare. Respondenterna representerar olika branscher, funktioner och organisationsstorlekar. Eftersom undersökningen bygger på det egna nätverket bör resultaten ses som en bild av de medverkande chefernas erfarenheter snarare än som representativa för hela den svenska arbetsmarknaden.
Skillnaden mellan användning och strategisk beredskap blir särskilt tydlig när cheferna får bedöma hur arbetsrollerna påverkas. 43 procent anser att omställningen redan pågår, medan ytterligare 38 procent räknar med att den behöver ske inom ett till tre år.
Trots det har 34 procent ännu inte börjat planera för hur verksamhetens framtida kompetensbehov ska hanteras.
För handeln aktualiserar utvecklingen frågor som sträcker sig längre än valet av enskilda digitala verktyg. När AI används inom exempelvis administration, analys, kommunikation och andra delar av den dagliga verksamheten blir ledarskap och gemensamma arbetssätt en allt viktigare del av omställningen.
– Det handlar inte om att implementera fler AI-verktyg. Det handlar om att leda AI. Organisationer som inte formulerar sin AI-strategi riskerar att få den formulerad åt sig, av de verktyg medarbetarna valt på eget initiativ, säger Andreas Evermyr, marknadschef.
Kompetensfrågan märks även i rekryteringen. Fyra av tio chefer, 42 procent, uppger att de inte ställer krav på AI-kompetens när de rekryterar och inte heller planerar att göra det. Samtidigt svarar 36 procent att de har för avsikt att införa sådana krav.
Det kan på sikt förändra vad arbetsgivare söker hos nya medarbetare. I stället för att enbart lägga till kunskap om ett specifikt verktyg i en kravprofil kan fokus behöva flyttas till hur arbetsuppgifterna förändras och vilken kompetens som krävs för att utföra dem.
– Den vanligaste frågan vi får är vilken AI-kompetens man ska kräva. Mitt svar är oftast att börja i andra änden och beskriva vad rollen ska lösa om två år. Då blir det tydligt vad kandidaten behöver kunna, och kravprofilen skriver nästan sig själv, säger Rickard Blom, Sverigechef rekrytering.
Chefernas egen bedömning visar samtidigt att många ännu inte känner sig fullt förberedda. På en sjugradig skala skattas förmågan att leda team där AI får en större roll till i genomsnitt 3,87. Nästan hälften av de tillfrågade ger sin egen beredskap betyget ett till tre.
Bland de kompetenser som deltagarna tror kommer att efterfrågas de närmaste tre åren finns förändringsledning med fokus på AI, koordinerande funktioner, kvalitetsgranskning och roller där teknisk förståelse kombineras med exempelvis ekonomi, HR eller juridik.
För företag inom handeln blir frågan därmed inte enbart hur snabbt ny teknik kan införas. Minst lika betydelsefullt blir hur arbetsuppgifter, kompetens och ansvar utvecklas när användningen redan har börjat förändra vardagen.
