Svensk lammproduktion kan vara lönsam med dagens priser, men rätt förutsättningar på gården är avgörande. Ny forskning pekar särskilt på goda produktionsresultat, rationella betesmarker och låga kostnader för byggnader.
I ett forskningsprojekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning har Karl-Ivar Kumm, docent i lantbruksekonomi vid SLU, undersökt vilka ekonomiska förutsättningar som krävs för en långsiktigt hållbar och växande svensk lammköttsproduktion.
Bakgrunden är utvecklingen på en marknad där lammproduktionen har minskat trots en positiv prisutveckling. Forskarna ville därför undersöka
vilka förutsättningar som krävs för att priserna också ska kunna omsättas i ökad och lönsam produktion.
– Vi tänkte att prisutvecklingen i stället borde skapa förutsättningar för lönsam och därmed ökad lammproduktion. Vi ville räkna på vad som krävs för att svensk lammproduktion ska bli lönsam och växande, säger Karl-Ivar Kumm.
Projektet har analyserat olika produktionsförutsättningar och vilken betydelse redan tillgängliga resurser kan ha. Resultaten visar att även relativt små besättningar kan vara ekonomiskt hållbara om resurserna används effektivt och de biologiska produktionsresultaten är goda.
En möjlighet som lyfts fram är att använda jordbruksmark som redan har lagts ned eller riskerar att tas ur produktion. Även befintliga ekonomibyggnader kan bidra till att hålla investeringskostnaderna nere.
– Våra kalkyler visar att lammproduktion med nuvarande priser kan ha god lönsamhet förutsatt goda biologiska produktionsresultat, stora rationella betesmarker och billiga men funktionsdugliga byggnader för fårens övervintring. Det finns mycket nedlagd och nedläggningshotad jordbruksmark i Sverige som skulle kunna användas för sådan produktion.
För att produktionen ska vara långsiktigt lönsam behöver intäkterna inte bara täcka löpande kostnader som foder. Kalkylen måste även ge utrymme för investeringar i exempelvis byggnader och stängsel samt ersättning för arbetet.
Forskarna betonar därför vikten av att analysera förutsättningarna på den enskilda gården innan större kapital binds i verksamheten.
– Man bör både göra egna kalkyler och lära av erfarna lammproducenter. Dessutom bör man kanske börja i mindre skala innan man gör större investeringar i lammproduktion.
Byggnadskostnaderna pekas ut som en särskilt betydelsefull faktor. I många fall kan kostnaden behöva ligga under vad som normalt gäller för nya lantbruksbyggnader i Sverige för att kalkylen ska bli tillräckligt stark.
– Det är därför viktigt att lära av sådana som byggt billigt och funktionsdugligt. Det finns kanske befintliga byggnader på den egna gården eller granngård som kan användas under åtminstone en läro- och uppstartsfas, säger Karl-Ivar Kumm.
Resultaten pekar därmed på att potentialen för ökad svensk lammproduktion inte enbart avgörs av priset på köttet. Tillgång till mark, befintliga byggnader, produktionsresultat och investeringsnivå blir centrala faktorer för om produktionen kan växa med långsiktig lönsamhet.
