Riksbankens stöd för kontantutredningens förslag i sitt remissvar på Kontantutredningen, som publicerades den 19 maj 2025, stödjer Riksbanken förslaget om att införa kontantplikt vid försäljning av livsnödvändiga varor och offentliga avgifter. Förslaget innebär att aktörer som säljer varor som mat, vård och medicin, ska vara skyldiga att ta emot kontanter som betalmedel. Detta för att säkerställa att alla samhällsgrupper, oavsett digital tillgång, kan genomföra sina inköp.
Kontantplikt – en nödvändighet för inkludering och beredskap
Riksbanken framhåller att kontanter är ett nödvändigt betalningsmedel för att bibehålla samhällsintegration och förberedelse i kristider. I takt med att världen blir allt mer osäker, med ökade cyberattacker och potentiella strömavbrott, är det av största vikt att människor kan betala för sina livsmedel och vård även när digitala betalningssystem inte fungerar.
“Det är grundläggande att människor ska kunna betala för livsmedel, vård och mediciner både digitalt och med kontanter. Det senaste strömavbrottet i Sydeuropa visar tydligt på vikten av kontanter som en alternativ betalningslösning när internet inte fungerar,” säger Erik Thedéen, Riksbankschef.
Stärkt ansvar för bankerna och nya regler för kontanthantering
Förutom kontantplikt, ställer Riksbanken sig även positiva till förslaget att stärka bankernas ansvar när det gäller kontanthantering. Bankerna föreslås få ett tydligare ansvar för att tillhandahålla tjänster som insättning av dagskassor och växelkassor för företagskunder.
För dagligvaruhandeln innebär förslaget att säkerställa att det finns en fungerande infrastruktur för kontanthantering. Butiker som säljer livsmedel och andra livsnödvändiga varor kommer att behöva se över sina system för kontanthantering och samarbeta med bankerna för att säkerställa att de har tillgång till växelkassor och insättningsmöjligheter. Detta ställer högre krav på säkerhet och hantering av kontanter i butiksmiljöer.
En ökning av säkerheten och tillgängligheten för butiker
För livsmedelsbutiker innebär detta att man nu måste vara mer förberedd på att hantera kontanter samtidigt som man säkerställer personalens och kundernas säkerhet. Säkerhet blir en prioriterad fråga, då hantering av kontanter ökar risken för stölder och rån. Detta kan i sin tur medföra ökade kostnader för butikerna som behöver förbättra sina säkerhetssystem och rutiner.
Kunder som föredrar kontantbetalning kommer att ha större möjlighet att använda kontanter i en bredare uppsättning butiker, vilket stärker tillgången till denna betalningsform och gör den mer tillgänglig för alla samhällsgrupper. Men det krävs också att dagligvaruhandeln och bankerna arbetar tillsammans för att säkerställa att kontanthanteringen är effektiv och säker.
Behovet av snabba åtgärder och tydliga föreskrifter
Riksbanken påpekar att kontantinfrastrukturen i dagens samhälle är mycket sårbar och att skyndsamma lagstiftande åtgärder krävs för att skydda och stärka den. För att kontanter ska kunna fortsätta vara ett gångbart betalningsalternativ behöver både butiker och banker säkerställa att den nödvändiga infrastrukturen finns på plats.
Dagligvaruhandeln måste förbereda sig på att hantera kontanter med de nya reglerna i åtanke och arbeta nära sina bankpartners för att se till att det finns tillräckligt med tjänster för insättningar och växelkassor, särskilt i glesbygd där tillgången kan vara begränsad.
Slutsats för Dagligvaruhandeln
För att möta de nya kraven och säkerställa att kontanter fortsätter vara ett giltigt betalmedel för kunder, måste dagligvaruhandeln arbeta aktivt med att förbättra sina kontanthanteringssystem, säkerställa tryggheten för sina anställda och kunder samt samarbeta med bankerna för att tillhandahålla effektiva lösningar. Det handlar om att skapa en smidig, säker och hållbar lösning som möter både kundernas behov och de ökande säkerhetskraven.
