Tre av fyra pizzabagare i Sverige är utrikesfödda. Det visar ny yrkesstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB), som kartlagt sammansättningen i olika yrkesgrupper under 2024.
Pizzabagare är det yrke som har högst andel utrikesfödda i Sverige. Av totalt 6 290 anställda är 76 procent födda utanför Sverige.
Av 6 290 anställda pizzabagare var 76 procent födda utanför Sverige, säger Linn Eriksson, statistiker på SCB.
Även flera andra yrken med tydlig koppling till service, kundmöten och vardagsnära tjänster uppvisar en hög andel utrikesfödda. Bland dessa finns städare (68 procent), taxiförare (64 procent), övriga skönhets- och kroppsterapeuter (61 procent) samt buss- och spårvagnsförare (58 procent). Flera yrken inom livsmedelsindustrin ligger också högt, däribland maskinoperatörer inom kött- och fiskberedning samt slaktare och styckare, med andelar mellan 55 och 57 procent.
I andra änden av statistiken återfinns yrken som officerare, brandmän, poliser och soldater. Där uppgår andelen utrikesfödda till endast 2–3 procent. I yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion ser vi en jämnare fördelning mellan inrikes- och utrikesfödda, säger Linn Eriksson.
SCB:s genomgång visar även att könsfördelningen i de flesta större yrken är ojämn. Kvinnor dominerar exempelvis inom undersköterskeyrket, hemtjänst, förskola och barnomsorg, medan män är överrepresenterade inom bygg, transport och tekniska yrken. Av de 30 största yrkena i Sverige är endast fyra jämnt fördelade mellan kvinnor och män. En jämn könsfördelning definieras som en andel mellan 40 och 60 procent.
För dagligvaru- och servicehandeln speglar statistiken en arbetsmarknad där stora delar av bemanningen i vardagsnära yrken i hög grad bärs upp av utrikesfödd arbetskraft. Frågor som introduktion, språkligt stöd och långsiktig kompetensförsörjning blir därmed centrala i den operativa vardagen.
Statistiken bygger på SCB:s yrkesregister och omfattar personer i åldern 16–69 år som klassats som sysselsatta enligt Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). Underlaget baseras huvudsakligen på arbetsgivardeklarationer på individnivå (AGI) från Skatteverket.
För att räknas som sysselsatt ska personen ha haft en löneutbetalning i november eller bedrivit aktiv näringsverksamhet samt varit folkbokförd i Sverige vid årets slut.
