Svensk ekonomi går in i en tydlig återhämtningsfas under 2026, enligt Handelsbankens senaste konjunkturprognos. För dagligvaruhandeln innebär det ökade marginaler i hushållens plånböcker, större konsumtionsutrymme och ett förändrat köpbeteende samtidigt som geopolitik, tullhot och teknologisk omställning fortsatt skapar osäkerhet.
Efter flera år av pressad ekonomi ökar hushållens reala inkomster nu tydligt. Prognosen visar en uppgång på drygt tre procent under året, vilket ger ett efterlängtat lyft i konsumtionen. För handeln innebär det att efterfrågan i högre grad följer inkomstutvecklingen snarare än begränsas av räntor och inflation. För dagligvaruhandeln kan detta innebära ett skifte i köpbeteende. Priskänsligheten väntas minska något, samtidigt som efterfrågan på både kompletterande sällanköp och tjänster ökar. Lägre inflation och stabilare matpriser bidrar till ett mer förutsägbart konsumentklimat.
Handelsbankens prognos pekar på att Sverige får den högsta BNP-tillväxten bland jämförbara länder de närmaste åren. Drivkrafterna är framför allt ökad inhemsk efterfrågan, investeringar i försvar, teknik och AI samt en export som hittills visat motståndskraft. Samtidigt svänger svensk ekonomi mer än euroområdet, vilket innebär kortare planeringshorisonter för både handel och leverantörer. Den ökade osäkerheten kring handelspolitik och tullar riskerar att påverka inköpskostnader och leveranskedjor, även om de direkta effekterna på världsekonomin bedöms vara begränsade.
Kronan stärktes markant under 2025 och bedöms fortsätta stärkas under 2026, särskilt mot dollarn. För handeln kan detta innebära lägre importkostnader, men också ökade krav på prissättning, marginalstyrning och timing. Med låg inflation ges Riksbanken möjlighet att avvakta med räntehöjningar, vilket bidrar till stabilitet för både konsumenter och företag. Samtidigt blir skillnaderna tydligare mellan aktörer som snabbt kan dra nytta av valutaförändringar och de som har längre avtalscykler.
AI beskrivs i prognosen som en växande produktivitetsmotor, men införandet väntas ske gradvis. För handeln innebär det att förändringarna på arbetsmarknaden inte sker abrupt, men att kompetenskraven successivt förskjuts.
Tjänstenära yrken bedöms påverkas mest, medan regionala skillnader avgörs av näringslivets struktur. För företag inom handel, logistik och distribution blir tillgång till kompetens, data och energi avgörande för hur snabbt AI-lösningar kan omsättas i praktiken.
När hushållens köpkraft stärks bör handeln justera sortimentet för att möta en bredare efterfrågan, där värde, kvalitet och funktion väger tyngre än enbart pris. Pristransparens blir fortsatt avgörande även i ett starkare konjunkturläge förväntar sig konsumenter tydlighet kring vad de betalar för. En starkare krona skapar möjligheter till lägre inköpskostnader, vilket bör användas strategiskt för långsiktig marginalstyrning snarare än snabba prissänkningar. Samtidigt bör fokus ligga på investeringar i effektivitet, digitalisering och logistik, där strukturella förbättringar ger större effekt än kortsiktiga kampanjer. Parallellt behöver organisationer förbereda sig för ett gradvis införande av AI, där kompetens, data och energitillgång blir avgörande konkurrensfaktorer.
Handeln går in i 2026 med ett mer balanserat konjunkturläge. Köpkraften återvänder, konsumtionen ökar och förutsättningarna förbättras men osäkerheten kring geopolitik, handelspolitik och teknologisk omställning kräver fortsatt försiktighet. För de aktörer som lyckas kombinera struktur, effektivitet och tydligt kundvärde finns samtidigt nya möjligheter att växa.
