Sverige behöver öka den inhemska produktionen av kyckling och kalkon för att stärka livsmedelsberedskapen. Nu presenterar Svensk Fågel tio åtgärder som ska göra det lättare att investera och öka produktionen.
I dag står den svenska produktionen för omkring 74 procent av konsumtionen av fågelkött. Jordbruksverket har föreslagit att andelen ska öka till 85 procent till år 2035. För att nå dit krävs förändringar på flera områden, menar branschorganisationen. Bland de hinder som lyfts fram finns långa tillståndsprocesser, osäkra ersättningssystem vid salmonella och fågelinfluensa samt ökade kostnader för provtagning.
– Svenska kyckling- och kalkonbönder producerar mat i världsklass med hög djurvälfärd, god djurhälsa och stark livsmedelssäkerhet. Men om Sverige menar allvar med Livsmedelsstrategin 2.0 måste regelverk, ersättningssystem och myndighetstillämpning ge rätt förutsättningar att växa, säger Jenny Andersson, ordförande för Svensk Fågel.
Förslagen omfattar bland annat statlig salmonellaersättning även för slaktkyckling och avelsdjur, en översyn av ersättningen vid epizootiutbrott, snabbare förprövningar vid byggnation och bättre samordning mellan berörda myndigheter.
Organisationen vill också se moderniserade djurskyddsregler, mer enhetliga bedömningar vid slakt för att minska matsvinnet samt ett stärkt skydd mot intrång på gårdar och produktionsanläggningar.
– Det här handlar inte om att sänka svenska krav. Tvärtom vill vi säkerställa att hög djurvälfärd och stark livsmedelssäkerhet går hand i hand med konkurrenskraft. Svenska bönder måste kompenseras när nationella krav går längre än EU:s gemensamma regelverk och som inte kan tas ut på marknaden, säger Jenny Andersson.
I början av 2026 drabbades fyra avelsanläggningar av fågelinfluensa. Enligt branschorganisationen ledde utbrotten till tomma stallar, destruerade kläckägg och minskad produktion.
– När en avelsanläggning drabbas påverkas hela kedjan. Om bönder står utan kycklingar i stallen och saknar rimlig ersättning blir det svårt att investera, växa och bidra till svensk livsmedelsberedskap, säger Jenny Andersson.
Nu vill organisationen se en fortsatt dialog med regeringen om hur ersättningssystem och myndighetsprocesser kan utvecklas för att stärka den svenska produktionen och bidra till målen i Livsmedelsstrategin 2.0.
