Food & Friends årliga trendspaning visar hur ekonomiskt tryck och nya konsumtionsmönster formar våra mat- och dryckevanor. Under 2026 växer både hemmaköket, butiken och alternativa mötesplatser fram som nya arenor för måltiden.
När restaurangbesöken känns dyra väljer fler att flytta upplevelsen hem. Fenomenet kallas Fakeaway och innebär att restaurangkänslan återskapas i hemmaköket med hjälp av färdiga såser, måltidskit och kända kockars genvägar. Restauranger ser samtidigt en möjlighet att möta efterfrågan genom att sälja sina paradrätter i matbutiker en utveckling som både stärker varumärkena och ger butikerna ett mervärde.
Parallellt växer grocerants fram, där butiker kombinerar handel och servering. Det kan handla om en enkel delilucka eller större satsningar som erbjuder lagad mat till ett rimligt pris. För dagligvaruhandeln innebär det ett sätt att svara på kundernas önskemål om bekvämlighet, samtidigt som konkurrensen skärps.
Dyrare råvaror och klimatfrågan leder till The Big Shrink, där mindre portioner av kött och andra animaliska produkter blir normen. Menyer anpassas också för den så kallade Ozempic-generationen, där aptiten är liten men smakupplevelsen fortfarande står i centrum. Samtidigt blir enklare rätter som nudlar, korv och smörgåsar trendiga alternativ ett uttryck för The Crisis Foodplate.
Unga konsumenter prioriterar hälsa och balans, vilket märks tydligt på dryckesområdet. Ölkonsumtionen minskar, rödvinet är nere på rekordlåga nivåer och nya vanor tar form. Zebra Striping, att varva alkohol med alkoholfritt, blir vanligare. Retroinfluenser syns också i trender som Dirty Sodas läsk blandad med sirap, grädde och lime.
Traditionellt nattliv får konkurrens när bagerier och kaféer tar över kvällsscenen. Bakery Bars gör bröddisken till bardisk, medan Coffee Party lockar med dansgolv tidigare på dagen och ofta utan alkohol. Det är en utveckling som tilltalar en generation som söker energi och sociala möten snarare än sena nätter.
Källorna till matinspiration förändras också. Andelen som hittar idéer via sociala medier har ökat från 29 procent 2020 till 40 procent i år, vilket gör kanaler som TikTok och Instagram större än både kokböcker och mattidningar. Trenden ger upphov till så kallade No Recipe-Recipes idéer och hacks som bygger på känsla snarare än exakta mått, och som gör matlagningen mer spontan och kreativ.
