Allt färre unga vuxna i Sverige ser chefsrollen som det självklara nästa steget i karriären. I stället prioriteras ekonomisk trygghet, balans i livet och möjligheten att utvecklas inom sitt yrkesområde. Det visar Deloittes rapport 2026 Gen Z and Millennial Survey.
För dagligvaruhandeln kan utvecklingen få större konsekvenser än många tror. Branschen har länge byggt på interna karriärvägar där medarbetare växer in i roller som teamledare, avdelningsansvariga och butikschefer. Men om färre unga vill ta chefsansvar kan handeln på sikt stå inför en ny typ av kompetensutmaning.
I undersökningen uppger endast 8 procent av Generation Z och 6 procent av Millennials i Sverige att deras främsta mål är att nå en senior ledarposition.
Samtidigt säger en majoritet att de kan tänka sig ledarskap längre fram i karriären. Många vill först skapa ekonomisk stabilitet, bygga erfarenhet och hitta en hållbar balans mellan arbete och privatliv.
– Sverige och Europa står inför ett avgörande decennium präglat av snabb teknikutveckling, ekonomisk osäkerhet och förändrade krav på arbetslivet. Samtidigt förändras unga vuxnas syn på karriär och ledarskap. Många skjuter på chefsambitioner och fokuserar istället på trygghet, kompetensutveckling och välmående, säger Maria Chermanne, Human Capital Lead på Deloitte.
Rapporten visar också att 52 procent av Generation Z och 49 procent av Millennials skjutit upp större livsbeslut på grund av sin ekonomiska situation.
För många unga är karriär inte längre lika starkt kopplat till titel och chefsansvar. I stället lyfts ekonomisk självständighet, flexibilitet och balans fram som viktigast.
21 procent i båda generationerna uppger att balans mellan arbete och fritid är det främsta karriärmålet, medan omkring var femte respondent prioriterar ekonomisk självständighet.
– Det är tydligt att unga vuxna ser ledarskap som något man kan överväga längre fram, när ekonomin och livssituationen känns mer stabil. De prioriterar i stället att bygga expertis och utveckla sina färdigheter, samtidigt som de vill ha hållbara arbetsvillkor som fungerar över tid, säger Maria Chermanne.
Utvecklingen kommer i en tid då många handelsföretag redan arbetar med frågor kring kompetensförsörjning, personalomsättning och arbetsmiljö.
Traditionellt har butikschefsrollen ofta inneburit ett brett ansvar med högt tempo, personalfrågor, administration och ekonomiskt ansvar. Samtidigt visar rapporten att yngre medarbetare i större utsträckning söker arbetsroller som upplevs långsiktigt hållbara.
Det kan innebära att handeln behöver se över hur framtidens ledarskap ska utformas för att bli mer attraktivt för yngre generationer. Samtidigt förändras handeln snabbt genom digitalisering och AI-baserade lösningar. I många verksamheter används redan teknik för schemaläggning, prognoser, lagerstyrning och försäljningsanalyser.
Det kan på sikt minska delar av den administrativa belastningen för chefer och förändra butikschefens roll. Framtidens ledarskap kan komma att handla mindre om administration och mer om att utveckla medarbetare, skapa starka team och bygga en bra kundupplevelse i butik.
För arbetsgivare kan det därför bli allt viktigare att skapa tydliga utvecklingsvägar, erbjuda kompetensutveckling och bygga chefsroller som upplevs hållbara över tid.
Undersökningen visar också att unga vuxna lägger stor vikt vid kontinuerligt lärande.
67 procent av Generation Z och 57 procent av Millennials uppger att de utvecklar sina kunskaper minst en gång i veckan. Kommunikation, nätverkande, branschkunskap och anpassningsförmåga lyfts fram som särskilt viktiga kompetenser.
Mentorskap, praktisk erfarenhet och utbildningsprogram är några av de insatser som efterfrågas mest.
– För företag handlar det här inte bara om rekrytering, utan om långsiktig konkurrenskraft. Arbetsgivare behöver skapa en kultur där lärande och utveckling är en naturlig del av arbetsvardagen för att kunna attrahera och behålla unga talanger i framtiden, säger Maria Chermanne.
Studien 2026 Gen Z and Millennial Survey bygger på svar från 22 595 personer i 44 länder. I Sverige deltog 304 personer, varav 204 från Generation Z och 100 Millennials.
Undersökningen fokuserar på hur unga vuxna ser på arbete, karriär och ledarskap i en tid präglad av ekonomisk osäkerhet, teknologisk utveckling och förändrade förväntningar på arbetslivet.
