Världens vinodlingsareal minskar för sjätte året i rad samtidigt som efterfrågan på vin fortsätter nedåt. För branschen innebär utvecklingen en anpassning till lägre volymer och förändrade konsumtionsmönster, där kvalitet, ursprung och nya dryckesvanor får större betydelse.
Den globala vinodlingsarealen minskade med 0,8 procent under 2025 och uppgår nu till omkring 7 miljoner hektar. Det är sjätte året i rad som arealen krymper. Samtidigt uppskattas världens vinkonsumtion ha minskat med 2,7 procent under året.
Utvecklingen drivs av flera faktorer. På mogna marknader förändras konsumtionsvanorna samtidigt som ekonomisk press påverkar hushållens köpkraft. Den långsiktiga nedgången har fått producenter i flera stora vinländer att anpassa odlingen efter en marknad där efterfrågan inte längre ser ut som tidigare.
För vinodlarna får förändringen konkreta konsekvenser. Vinrankor tas bort och mark läggs i träda eller används till andra grödor. När etablerade odlingar försvinner är det samtidigt en förändring som inte snabbt går att vända.
– Det som händer nu är större än en tillfällig nedgång. När odlare börjar dra upp vinrankor som har stått i 30, 40 eller 50 år handlar det om en förändring som kommer att märkas en lång tid framöver. De här vingårdarna går inte att återskapa från en dag till en annan, säger vinjournalisten och champagneexperten Fredrik Schelin.
Ett tydligt exempel finns i Bordeaux. I Gironde har vinodlingsarealen minskat kraftigt sedan 2010. Bakom utvecklingen finns bland annat en långvarigt svagare efterfrågan på röda Bordeauxviner, och odlare har fått ekonomiskt stöd för att permanent ta bort vinrankor.
Liknande förändringar syns på flera kontinenter. I bland annat Argentina, Kalifornien, Australien och Nya Zeeland har odlingsarealer tagits ur produktion när delar av vinodlingen blivit mindre lönsamma.
– Det intressanta är att det här sker samtidigt på flera håll i världen. Under 2025 minskade vinkonsumtionen globalt med 2,7 procent och vinodlingsarealen med 0,8 procent. Det kan låta som små tal, men när utvecklingen fortsätter år efter år handlar det om enorma arealer. Vi ser en vinindustri som successivt anpassar sin storlek till att människor dricker mindre vin, säger Fredrik Schelin.
För dryckesmarknaden handlar omställningen därför om mer än minskande odlingsarealer. När konsumtionsmönstren förändras påverkas förutsättningarna för producenter, importörer och andra aktörer som behöver möta en marknad där stora volymer inte längre kan tas för givna.
Den lägre konsumtionen behöver samtidigt inte betyda att intresset för vin minskar i motsvarande takt. Vinprovningar fortsätter att locka publik och vinturismen växer, samtidigt som konsumenter kan vara beredda att betala mer för de produkter de faktiskt väljer att köpa.
För marknaden pekar det mot en möjlig förskjutning från volym till värde. Kvalitet, ursprung och upplevelse kan få större betydelse när konsumenterna blir mer selektiva, samtidigt som förändrade dryckesvanor skapar nya förutsättningar för sortiment och prispositionering.
– Det är där vinvärldens paradox ligger. Vi behöver inte dricka lika mycket vin för att vara intresserade av det. För branschen innebär det att framtiden sannolikt handlar mindre om stora volymer och mer om kvalitet, ursprung och upplevelser. Det är inte vinet som försvinner, det är volymen, säger Fredrik Schelin.
