På många arbetsplatser har tekniken redan blivit en del av vardagen. Samtidigt pekar en ny undersökning på ett tydligt glapp mellan medarbetarnas användning och ledningens arbete med kompetens, organisation och framtida roller.
I en gemensam debattartikel argumenterar de två aktörerna för att ekologisk produktion bör få en större roll när Sverige stärker den inhemska livsmedelsproduktionen och beredskapen.
Bakgrunden är en tydlig tillbakagång för det ekologiska jordbruket. Sedan toppåret 2019 har arealen minskat med nära 23 procent. I dag är 15,9 procent av den svenska jordbruksmarken ekologisk eller under omställning.
Samtidigt skiljer sig förutsättningarna mellan olika delar av livsmedelsmarknaden. Inom vissa kategorier råder brist på ekologisk råvara, medan andra behöver en starkare konsumentefterfrågan. Dagligvarukoncernen uppger att den tillsammans med leverantörer undersöker möjliga satsningar inom kategorier där tillgången i dag är begränsad.
– Sverige behöver inte bara mål för hur mycket mat som ska produceras, utan också för hur den produceras och vilka värden svensk ekologisk mat ska konkurrera med. Med långsiktiga spelregler kan fler lantbrukare och företag våga ställa om och investera, säger Helena Allard, hållbarhetsinnovatör på Axfood.
Ett av förslagen är att Sverige inför mätbara nationella mål för ekologisk produktion och konsumtion. Enligt debattörerna bör dessa kombineras med en tidsatt handlingsplan, årlig uppföljning och stöd som minskar lantbrukarnas ekonomiska risk vid en omställning.
De vill också se en utfasning av PFAS-ämnen i matproduktionen. Bakgrunden är att vissa växtskyddsmedel som innehåller sådana ämnen fortfarande är tillåtna inom konventionellt jordbruk. Sverige bör enligt förslaget verka för ett förbud och en snabb utfasning inom EU.
Den tredje åtgärden riktar sig direkt mot konsumentpriset. När den tillfälliga sänkningen av matmomsen upphör vill debattörerna att momsen på ekologiska livsmedel, och gärna även annan hållbarhetsmärkt mat, sänks eller tas bort helt.
Tanken är att en lägre prisskillnad mot konventionella alternativ ska stärka efterfrågan och därmed skapa bättre förutsättningar för producenter som väljer att ställa om.
En omställning till ekologisk produktion tar tid, kräver investeringar och innebär ekonomiska risker för lantbrukaren. Därför menar debattörerna att politiska mål behöver kombineras med marknadsåtgärder som stärker efterfrågan.
Frågan aktualiseras samtidigt som regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå mål och åtgärder för en hållbar och robust svensk livsmedelsproduktion fram till 2045.
– Vi behöver ett matsystem som kan ge mat på bordet både i dag, och för generationer framåt. En del av lösningen är att satsa mer på ekologiskt. Genom att stärka efterfrågan och samtidigt minska risken för lantbrukare som vill ställa om kan politiken bidra till en starkare marknad för svensk ekologisk mat, säger Caroline Hellbacher, affärs- och marknadschef på KRAV.
För dagligvaruhandeln innebär utvecklingen att pris, tillgång och konsumenternas efterfrågan blir centrala faktorer för hur den ekologiska försäljningen kan utvecklas. Om de föreslagna åtgärderna genomförs skulle de därmed kunna påverka både producenternas förutsättningar och ekologiska produkters konkurrenskraft i butik.
