Svenska livsmedelsföretag får nu bättre förutsättningar att nå den indonesiska marknaden. Ett nytt avtal innebär att halalcertifikat utfärdade i Sverige kan godkännas direkt i Indonesien, samtidigt som landet skärper sina krav på importerade produkter.
Indonesiens halalmyndighet BPJPH och Scandinavian Halal Certification AB undertecknade den 6 augusti ett ömsesidigt erkännandeavtal i Jakarta. Därmed finns för första gången ett svenskt certifieringsorgan vars halalcertifikat accepteras av de indonesiska myndigheterna.
Tidigare saknade Sverige ett BPJPH-godkänt organ. Det kunde innebära att svenska exportörer behövde använda certifieringsaktörer utanför landet eller hantera kontroller med inspektörer från Indonesien.
För företag som arbetar med export innebär förändringen att en del av den administrativa processen kan hanteras närmare den svenska verksamheten.
– Det här är en nyhet som våra medlemmar har efterfrågat länge, men betydelsen sträcker sig längre än så. För svenska tillverkare som vill nå en av världens största marknader innebär avtalet en betydligt enklare väg in. Vi har lyft avsaknaden av ett svenskt certifieringsorgan i våra samtal med myndigheter i Indonesien, och det är glädjande att se ett viktigt steg framåt, säger Lars Dagerholt, ordförande för Svenska handelskammaren i Indonesien.
Avtalet kommer kort före en större förändring av de indonesiska reglerna. Från den 17 oktober 2026 krävs halalcertifiering för importerad mat och dryck samt för flera andra produktområden, däribland kosmetika och läkemedel. För livsmedelsproducenter som vill sälja sina produkter i landet blir certifieringen därmed en viktig del av marknadstillträdet.
Indonesien har omkring 290 miljoner invånare, varav en stor majoritet är muslimer. Landets storlek och växande konsumtion gör det till en betydande marknad för internationella producenter inom mat och dryck. Enligt uppgifterna i pressmaterialet överstiger Indonesiens årliga import av mat och dryck 190 miljarder kronor. Efterfrågan påverkas bland annat av en växande medelklass och ett ökat intresse för importerade premiumprodukter och etablerade varumärken.
För svenska företag handlar möjligheten inte bara om marknadens storlek. För att kunna konkurrera internationellt krävs också att produkterna uppfyller lokala regler och dokumentationskrav. Det nya erkännandet kan därför få störst betydelse för företag som redan planerar export till Indonesien eller andra marknader där halalcertifiering är en viktig del av försäljningen.
För mindre och medelstora producenter kan själva certifieringsprocessen tidigare ha varit en hög tröskel. Att kunna genomföra den genom ett svenskt organ kan göra det lättare att bedöma kostnader, tidsplan och krav innan en exportsatsning inleds. Samtidigt är certifieringen bara en del av arbetet med att etablera sig på en ny marknad. Distribution, prissättning, lokala handelspartners och konsumenternas efterfrågan är fortsatt avgörande för om svenska produkter lyckas nå butikshyllorna.
Tidpunkten för avtalet gör det särskilt relevant inför hösten. När de nya indonesiska reglerna börjar gälla i oktober behöver företag som omfattas av kraven kunna visa att deras produkter uppfyller bestämmelserna.
För den svenska livsmedelsindustrin innebär förändringen därför framför allt att ett tidigare praktiskt hinder har minskat. För företag med exportambitioner kan det skapa bättre förutsättningar att undersöka en marknad som hittills varit mer komplicerad att nå.
