Tre av fyra rekryteringsansvariga uppger att brist på rätt kompetens hämmar företagens tillväxt. Samtidigt saknar en majoritet en långsiktig plan för hur framtida kompetensbehov ska hanteras, enligt en ny undersökning.
Kompetensbristen får redan tydliga konsekvenser i svenska företag. 75 procent uppger att bristen på rätt kompetens i någon grad hindrar tillväxten, medan 31 procent beskriver den som ett hinder i hög eller mycket hög grad. Det visar rapporten Kompetensutmaningen 2026 från OnePartnerGroup, baserad på svar från 1 037 personer som helt eller delvis ansvarar för rekrytering på svenska företag med minst fem anställda.
Mer än hälften, 56 procent, upplever att det har blivit svårare att hitta rätt kompetens jämfört med för tre år sedan. Konsekvenserna märks inte bara i själva rekryteringen. Nästan hälften, 46 procent, uppger att befintliga medarbetare får en högre arbetsbelastning när rätt kompetens saknas.
Samtidigt ser 34 procent ökade kostnader och 32 procent uppger att kvaliteten i verksamheten påverkas negativt. Kompetensbristen kan också slå direkt mot företagens expansion och affärer. 23 procent har skjutit upp expansion medan 19 procent uppger att de har behövt tacka nej till affärer.
– Det mest slående är glappet mellan insikt och handling. Företagen förstår vad kompetensbristen kostar, men alltför få har en plan som är kopplad till verksamhetsmålen. När kompetensen saknas hamnar priset hos de medarbetare som redan finns, men också i sämre kvalitet och affärer som inte blir av, säger Niklas Steenberg, vd och koncernchef.
Undersökningen visar samtidigt att kunskapen om problemet är relativt hög. 86 procent uppger att de förstår vilka ekonomiska konsekvenser det kan få när rätt kompetens saknas.
Trots det har endast 39 procent en långsiktig plan för hur kompetensbehoven ska hanteras. Ännu färre, 37 procent, uppger att företagets strategi för kompetensförsörjning är tydligt kopplad till verksamhetsmålen.
Rapporten visar även att ansvaret för frågan inte alltid är tydligt. 68 procent upplever att ansvaret för kompetensförsörjningen ibland eller ofta flyttas mellan olika funktioner och avdelningar. På samhällsnivå upplever 70 procent ett motsvarande glapp mellan olika aktörer.
Slutsatsen i rapporten är att rekrytering och bemanning i högre grad behöver kombineras med långsiktig kompetensutveckling, tydligare ansvar i organisationen och ett närmare samarbete mellan näringsliv, utbildningsaktörer och andra samhällsaktörer.
I samband med rapporten lanseras även ett digitalt verktyg som bygger på undersökningens data tillsammans med regional och branschspecifik information från Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer.
Tanken är att företag ska kunna undersöka kompetensläget inom den egna branschen och regionen, uppskatta kostnaderna för en rekrytering som inte fungerar och få förslag på alternativa sätt att säkra kompetens.
– Vi ville göra rapporten användbar för det enskilda företaget. Kompetensagenten ska hjälpa företagsledningar och HR att översätta den nationella bilden till frågor om den egna branschen, regionen och verksamheten, säger Niklas Steenberg.
Undersökningen genomfördes digitalt mellan den 14 och 24 april 2026 och omfattar 1 037 rekryteringsansvariga på svenska företag med minst fem anställda. Vård och utbildning inom offentlig verksamhet ingår inte. Materialet kompletterades med tio fördjupande intervjuer.
