När aktörer från lantbruk, handel, restaurang, livsmedelsproduktion och forskning samlades i Stockholm stod en central fråga i fokus: hur ska högt satta ambitioner omsättas i konkreta lösningar som också är ekonomiskt hållbara?
Den 7 oktober samlade Lantmännen representanter från flera delar av branschen på Münchenbryggeriet i Stockholm. Seminariet genomfördes inom ramen för Framtidens Jordbruk, en strategi för att förena hållbarhet med produktivitet och lönsamhet.
Fokus låg mindre på nya målsättningar och mer på hur redan kända insatser kan genomföras i större skala. Finansiering, ansvarsfördelning, datakvalitet och samarbete mellan olika led återkom som centrala teman under dagen.
Magnus Kagevik, vd och koncernchef, och hållbarhetschef Claes Johansson inledde seminariet. Budskapet var att många av de praktiska lösningarna redan är kända, men att de behöver stödjas av ekonomiska modeller som gör dem möjliga att använda bredare.
– Vi vet mycket om vilka åtgärder som krävs för att minska klimatpåverkan och stärka den biologiska mångfalden. Nu behöver de skalas upp. Det kräver partnerskap och affärsmodeller som ger både lantbrukare och andra delar av värdekedjan förutsättningar att bidra, säger Claes Johansson, hållbarhetschef på Lantmännen.
För livsmedelsföretag och handel innebär utvecklingen att klimatkraven i högre grad behöver kopplas till hur råvaror produceras och vilka investeringar som krävs tidigare i kedjan.
Enligt arrangören går omkring 80 procent av försäljningen till livsmedelskunder till företag som antingen har egna Science Based Targets eller ingår i värdekedjor som omfattas av sådana mål.
En återkommande fråga var vem som ska bära kostnaden när nya odlingsmetoder, teknik och andra förändringar ska genomföras.
För lantbruket kan utvecklingen innebära satsningar långt innan effekten syns i form av minskade utsläpp. Samtidigt är handeln, restaurangsektorn och livsmedelsindustrin beroende av resultaten för att själva kunna nå sina mål.
– De långsiktiga målen för klimat och biologisk mångfald ligger fast, även om takten påverkas av hur politik och marknad utvecklas. Omställningen innebär kostnader, men de är hanterbara i förhållande till livsmedelsbranschens omsättning. Därför behöver hela livsmedelskedjan bidra, säger Claes Johansson.
Resonemanget pekar mot en utveckling där krav inte enbart kan föras bakåt till leverantörer och producenter. För att förändringen ska få genomslag behöver även risk, finansiering och incitament delas mellan flera aktörer.
Mätning och rapportering av utsläpp har blivit en allt större del av företagens hållbarhetsarbete. Nästa steg handlar om hur informationen används för att styra inköp, produktion och investeringar.
Under dagen diskuterades därför både kvaliteten på underlagen och hur de kan kopplas till konkreta beslut i verksamheten. Även trovärdig hållbarhetskommunikation lyftes som en viktig fråga när företag ska beskriva resultat utan att ge en större bild av framstegen än vad fakta medger.
Bland de medverkande fanns företrädare för Axfood, McDonald’s, Systembolaget, Paulig, Scan Sverige, RISE, LRF och Spendrups.
För handeln blir utvecklingen särskilt relevant eftersom en stor del av klimatpåverkan finns utanför den egna verksamheten. Möjligheten att nå uppsatta ambitioner blir därmed beroende av vad som sker hos producenter, leverantörer och andra samarbetspartner.
Seminariet visade samtidigt hur hållbarhetsfrågan allt tydligare går från övergripande ambitioner till frågor om investeringar, inköpsvillkor och ekonomiskt ansvar. När målsättningarna ska omsättas i praktiken blir fördelningen av kostnader och incitament en avgörande del av arbetet.
