Regeringens förslag om att säkra rätten till kontantbetalning, den så kallade Kontantutredningen, har varit ute på remiss. I dag lämnar organisationen Kontantupproret sitt svar till Finansdepartementet – med både beröm och skarp kritik.
– Det är välkommet att politiken äntligen agerar, men förslaget är för svagt. Det krävs mer för att säkra kontanter som en fungerande del av vår nationella beredskap, säger Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret.
Vill se bredare lag – och tydliga sanktioner
Enligt förslaget ska kontanter accepteras vid köp av så kallade “livsnödvändiga varor” – ett begrepp som i dagsläget omfattar livsmedel och apoteksvaror. Det är en för snäv tolkning, menar Kontantupproret, som anser att även kläder, transporter och andra basala behov bör inkluderas.
– Utan kontanter blir vi väldigt sårbara i krislägen med störningar i el, data eller handel. Därför kan vi inte låta banker och butikskedjor i praktiken avskaffa kontanterna, säger Eriksson.
Organisationen hänvisar till Danmark som förebild, där handeln enligt lag måste acceptera kontanter – med vissa undantag.
Sex krav från Kontantupproret
I sitt remissvar lyfter Kontantupproret sex centrala punkter för att stärka kontanternas roll:
- Skyldighet för handeln att ta emot kontanter – inte bara inom snäva varugrupper.
- Offentlig service ska alltid erbjuda kontantbetalning – även för kultur, fritid och lokaltrafik.
- Höjd beloppsgräns för kontantbetalning – dagens gräns på 5 730 kronor bör minst dubblas.
- Modernisering av kassaregisterlagen – dagens regelverk utgör en onödig börda för kontantvänliga handlare.
- Tillsyn och sanktioner krävs – inspiration hämtas från Norge där handlare som vägrar kontanter bötfälls.
- Stärkt infrastruktur för kontanter – hela kedjan från uttag till växling måste kunna upprätthållas.
Vad betyder det för handeln?
För dagligvaruhandeln innebär Kontantutredningen både ansvar och möjlighet. I ett läge där säkerhet, inkludering och robusthet prioriteras av både konsumenter och myndigheter, hamnar kontanter åter på agendan.
Frågan är inte bara teknisk – utan i högsta grad strategisk.
