Regeringens ambition att stärka den nationella livsmedelsstrategin och tillsätta fler lantbruksråd i utlandet välkomnas, men för att ha verklig effekt måste dessa placeras strategiskt – exempelvis i delar av Asien där exportpotentialen är som störst, enligt branschens företrädare.
Ett särskilt irritationsmoment är regeringens selektiva ersättningspolitik. Trots ett av världens mest rigorösa smittskyddsprogram för svensk kycklingproduktion – där endast tre smittade flockar registrerats av cirka 7 500 sedan 2023 – får inte kycklingproducenter ekonomisk kompensation vid salmonellautbrott.
– Det är under all kritik att regeringen fortsätter att ge full statlig ersättning till vissa delar av animalieproduktionen, men utesluter kycklingnäringen. Det är anmärkningsvärt och djupt orättvist, säger Ulrik Helgstrand, kycklingbonde och ordförande i Svensk Fågel.
Helgstrand menar att en enkel ändring i Zoonosförordningen (1999:660) hade räckt för att skapa lika villkor. Istället menar han att regeringen godkänner en ordning som både skapar konkurrenssnedvridning inom EU och missgynnar en hel näring i Sverige – trots att svenska uppfödare tar ett stort ansvar för djurhälsa, livsmedelssäkerhet och låg antibiotikaanvändning.
För butik och konsument kan detta på sikt påverka både utbud och prisbild på svensk kyckling. En fortsatt ekonomisk osäkerhet för producenterna riskerar att bromsa investeringar och tillväxt – något som i förlängningen även påverkar dagligvaruhandeln.
