Det är inte bara smaken som räknas – även känslan av att vara en del av en gemenskap och stolthet över vårt arv spelar in. För yngre vuxna, där hela 67 procent anser att köttbullarna borde vara Sveriges nationalrätt, är kopplingen till den internationella bilden av Sverige en självklarhet. Utomlands förknippas köttbullar nämligen med den genuina svenska livsmedelskulturen, vilket cementerar deras status både nationellt och globalt.
Malidza Larsson, vardagskock på ICA, förklarar:
”Jag förstår att köttbullarna toppar listan – det internationella anseendet för köttbullar bidrar verkligen till rättens status. Men varför inte också modernisera? Att ersätta en del av köttet med baljväxter skulle kunna minska klimatpåverkan utan att kompromissa med den klassiska smaken.”
Det är en tanke som sätter fokus på både tradition och innovation – två begrepp som idag är avgörande för företag inom dagligvaruhandeln. För många handlar det inte enbart om att äta, utan om att göra medvetna val som bidrar till en hållbar framtid. Även om en fjärdedel av de tillfrågade väljer att satsa på ärtsoppa och pannkakor, och 21 procent hyllar smörgåstårtan, visar det att svenskarna värdesätter sin matkultur på djupet – långt mer än det enkla priset på maten.
På regional nivå skiftar favoriterna. I norra Sverige pekar 19 procent på falukorv med stuvade makaroner och ketchup som nationalrätt, medan i Stockholm lyfts sill (17 procent), stekt strömming (15 procent) och skagenröra (12 procent) fram som starka kandidater. Malmöiter, å andra sidan, föreslår gravad lax med hovmästarsås och dillstuvad potatis med 17 procent – ett tydligt bevis på hur lokala traditioner och regionala smaker kan variera kraftigt.
Ur ett marknads- och affärsperspektiv är dessa resultat inte bara intressanta ur ett kulturellt perspektiv, utan även ur en strategisk synvinkel. För detaljhandeln och livsmedelsproducenterna är det en klar signal om vad konsumenterna värdesätter. Det handlar om mer än bara produktpriset – konsumenterna är beredda att betala för kvalitet, ursprung och hållbarhet. Faktum är att 73 procent av de tillfrågade anser att svenskt ursprung är en avgörande faktor, medan endast 16 procent prioriterar låga priser.
Detta ger livsmedelsaktörer och butiker en möjlighet att anpassa sina sortiment och marknadsstrategier. Genom att lyfta fram historierna bakom råvarorna – som den stolta svenska köttbullens tradition och den moderna, hållbara innovationen med baljväxtbaserade alternativ – kan man inte bara öka försäljningen utan även stärka varumärkets anseende. Här spelar den digitala kommunikationen en nyckelroll: en väl genomförd storytelling kan ge både mervärde och differentiering i en konkurrensutsatt marknad.
Sammanfattningsvis visar undersökningen att svenskarna är eniga: köttbullar med klassiska tillbehör har potentialen att inofficiellt bli Sveriges nationalrätt, men att det också finns utrymme för innovation och modernisering. För företag inom dagligvaruhandeln är det ett tydligt exempel på hur man kan kombinera tradition med nyskapande affärsstrategier, där konsumenternas engagemang och medvetenhet om hållbarhet spelar en allt större roll.
Sveriges nationalrätt – vad säger konsumenterna?
- Köttbullar med mos, gräddsås och lingonsylt: 58%
- Ärtsoppa med pannkakor: 24%
- Smörgåstårta: 21%
- Regionala favoriter:
- Norra Sverige: Falukorv med stuvade makaroner (19%)
- Stockholm: Sill (17%), stekt strömming (15%), skagenröra (12%)
- Malmö: Gravad lax med hovmästarsås (17%)
- Yngre vuxna (18-29 år): 67% förespråkar köttbullar
- Metod: 1381 intervjuer med svenskar mellan 18-84 år, genomförda mellan 30 september – 15 oktober 2024
Affärsvinkel på sikt:
För livsmedelsföretag och butiksägare innebär dessa resultat att marknaden rör sig mot högre värdering av produktkvalitet och hållbarhet. Att investera i varumärkesbyggande, transparens kring produktursprung och hållbara produktionsmetoder blir allt viktigare – och är en nyckel till framgång i en tid där konsumenterna ställer högre krav på både matens innehåll och dess etiska dimensioner.
Med denna undersökning i bagaget kan aktörer i dagligvaruhandeln fortsätta att forma sina strategier för att möta den moderna konsumentens behov, samtidigt som de bevarar och moderniserar det som gör svensk matkultur unik.
