Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur och arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå. Under det tredje kvartalet 2025 uppgick arbetslösheten till 8,8 procent en mindre ökning jämfört med föregående kvartal. Särskilt utsatta är utrikes födda utan fullständig utbildning, en grupp som enligt Arbetsförmedlingen omfattar 77 700 personer.
Att ta sig in på arbetsmarknaden är för många utrikes födda en svår väg. Språkbarriärer och kort utbildning är två av de största hindren faktorer som också påverkar barns framtid.
– Det är en mörk höst på arbetsmarknaden. Idag står 77 700 utrikes födda utan arbete och utbildning. Fler behöver lära sig det svenska språket och gå utbildningar som leder till jobb, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz.
Statistiken visar att arbetslösheten bland utrikes födda är nästan tre gånger så hög som bland inrikes födda. Samtidigt syns en viss ljusning: arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor har minskat något. Men trots det är de fortfarande den största gruppen bland långtidsarbetslösa.
Nio av tio jobb i Sverige kräver minst gymnasieutbildning. Av de utrikes födda som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen saknar 77 700 personer den nivån.
För att bryta mönstret satsar regeringen nu på fler yrkesutbildningar och språkprogram, där SFI kombineras med yrkesinriktad praktik. Målet är att snabbare ge fler chansen att kvalificera sig för arbete.
Bristen på utbildad arbetskraft märks tydligt i flera branscher inte minst inom handel, service och logistik. Samtidigt finns det tusentals människor som står redo att arbeta, men som saknar rätt förutsättningar.
Att bättre matcha utbildning och språk med näringslivets behov ses som en nyckel till att minska arbetslösheten. För handeln kan det också bli en möjlighet att ta ett större ansvar och skapa vägar in i arbetslivet genom praktik, språkstöd och intern utbildning.
































