Ny rapport: Sju av tio företag har svårare att rekrytera
Svensk livsmedelsindustri vill växa, men saknar rätt kompetens. En ny rapport från Livsmedelsföretagen visar att nio av tio producenter planerar att öka sin produktion de kommande fem åren. Samtidigt uppger sju av tio företag att det blivit svårare att hitta rätt kompetens jämfört med för fem år sedan.
Bakgrunden är flera år med höga kostnader och pressad lönsamhet, men också en fortsatt vilja att investera och utveckla verksamheten. Stora aktörer som Arla, Lantmännen, Scan och Pågen har redan genomfört eller aviserat satsningar, vilket speglar framtidstron i branschen.
Trots detta uppger tre av fyra företag att de redan påverkats negativt av att de inte lyckats rekrytera med rätt utbildning och erfarenhet.
– Det här handlar om mer än outnyttjad potential eller uteblivna investeringar. Kompetent personal är helt avgörande för industrins konkurrens- och motståndskraft, och därmed för Sveriges välfärd och trygghet. Utan tillgång till välutbildade anställda riskerar industrin att tyna bort, säger Karin Thapper, ansvarig kompetensförsörjning på Livsmedelsföretagen.
Behovet av kompetens förändras i takt med att industrin utvecklas. Digitalisering, automation och nya krav på effektivitet gör att efterfrågan på teknisk kompetens ökar snabbt. Samtidigt är det just dessa roller som är svårast att rekrytera.
Företagen lyfter bland annat industrielektriker, automationstekniker och ingenjörer inom drift och underhåll som särskilt svåra att hitta. Även roller som processoperatörer och livsmedelsoperatörer, där behovet är stort, pekas ut som en utmaning.
Samtidigt planerar många företag att växa. Två av tre vill öka produktionen redan i år, och en betydande andel ser behov av att anställa fler de kommande åren.
– Företagens tillväxtvilja matchar ambitionerna i Livsmedelsstrategin 2.0 om att svensk mat ska ta en större plats både i Sverige och i utlandet, att livsmedelsindustrins lönsamhet och konkurrenskraft ska stärkas, och att Sveriges försörjningsförmåga ska öka. Men då måste det finnas tillgång på nya medarbetare utbildade att arbeta i en industri som just nu genomgår stora skiften för att bli mer digitaliserad, automatiserad och hållbar, säger Karin Thapper.
Enligt rapporten är en avgörande orsak till kompetensbristen att utbildningssystemet inte möter industrins behov. Utbudet av relevanta utbildningar är begränsat, och i vissa fall saknas de helt. Det gör att företagen konkurrerar om samma kompetens som andra industribranscher, samtidigt som inflödet av nyutbildad arbetskraft är för lågt. Situationen riskerar att förvärras i takt med att rekryteringsbehovet ökar.
– Tyvärr tvingas vi konstatera att det svenska utbildningssystemet inte levererar grundutbildad personal. Till stor del saknas utbildningar som möter företagens behov inom avgörande delar av livsmedelskedjan, i synnerhet till livsmedelsindustrin. Industrin har dessutom en stor potential att verka som en integrationsmotor som erbjuder möjligheter för personer med utländsk bakgrund att komma in på arbetsmarknaden, säger Karin Thapper.
Kompetensbristen i industrin påverkar hela livsmedelskedjan. När producenter har svårt att rekrytera riskerar det att påverka både produktionstakt och leveranssäkerhet. För handeln kan det innebära längre ledtider, begränsad tillgång i vissa kategorier och minskad flexibilitet hos leverantörerna. På sikt kan det också påverka utvecklingen av nya produkter, i en tid då innovation är avgörande för att möta förändrade konsumentbeteenden.
Livsmedelsindustrin står inför ett läge där viljan att växa är tydlig, men där kompetensbristen sätter gränser. Utmaningen handlar inte bara om rekrytering, utan om att säkerställa rätt förutsättningar för framtida produktion och utveckling.
För handeln blir detta en fråga som sträcker sig bortom leverantörsledet. Tillgången på rätt kompetens i industrin kommer i förlängningen att påverka både sortiment, tillgänglighet och konkurrenskraft i butik.
