Svenskarnas hemberedskap har tydliga luckor. En ny undersökning visar att 67 procent av hushållen skulle klara sig mindre än en vecka på maten och dricksvattnet de har hemma. Samtidigt uppger många att de tänkt stärka sin beredskap men ännu inte kommit till skott.
Undersökningen har genomförts av Verian på uppdrag av ICA Sverige inför Beredskapsveckan den 21–27 september. Totalt har 1 063 personer mellan 18 och 84 år intervjuats om sin beredskap när det gäller mat och dricksvatten. Resultaten visar tydliga skillnader mellan generationerna.
Bland personer mellan 18 och 29 år uppger 73 procent att hushållet skulle klara sig mindre än en vecka på det som finns hemma. Motsvarande andel bland 65–84-åringar är 59 procent. Även mellan storstad och övriga landet finns en skillnad. I storstadshushållen är andelen 74 procent, jämfört med 63 procent i övriga landet.
Undersökningen visar samtidigt ett glapp mellan ambition och handling. Drygt hälften, 55 procent, har under det senaste året tänkt att de borde stärka sin hemberedskap men ännu inte gjort det.
Totalt uppger 81 procent att något hindrar dem från att vara bättre förberedda. Det vanligaste är att man skjuter upp det, vilket 33 procent anger. Därefter kommer brist på förvaringsutrymme, 16 procent, och att det inte känns nödvändigt, 12 procent.
Bland de yngsta svarar endast 4 procent att de redan är tillräckligt förberedda. Motsvarande andel bland personer mellan 65 och 84 år är 24 procent.
– Ingen kan vara förberedd på allt, men med ganska enkla förberedelser går det att skapa större trygghet hemma. För ICA är beredskap en viktig del av vårt arbete året runt, och med butiker över hela landet vill vi bidra med kunskap och konkreta råd som kan göra skillnad i människors vardag, säger Kerstin Lindvall, hållbarhetsdirektör.
En del av utmaningen är vad hushållen faktiskt ska ha hemma. Under Beredskapsveckan lyfts därför även hur ett beredskapsskafferi kan byggas kring livsmedel som redan används i vardagen. Vardagskocken Malidza Larsson rekommenderar att utgå från mat som familjen tycker om och välja råvaror med lång hållbarhet som samtidigt ingår i den vanliga matlagningen.
– Mitt viktigaste råd är att utgå från mat du och din familj redan tycker om. Ett bra beredskapsskafferi ska inte stå orört i väntan på en kris, utan vara något du använder och fyller på i vardagen, säger Malidza Larsson.
Tanken är också att planera utifrån måltider snarare än att enbart samla enskilda varor. Torrvaror, baljväxter och konserver kan kombineras på olika sätt, samtidigt som det behöver finnas mat som går att äta direkt eller kräver begränsad tillagning om elen försvinner.
Smaksättare som kryddor och buljong kan enligt råden också få betydelse. De tar liten plats men kan göra enkla måltider mer varierade. Som exempel på hur vanliga skafferivaror kan användas har Malidza Larsson tagit fram en musselsoppa baserad på bland annat konserverade musslor, kokosmjölk, potatis, buljong och kryddor.
Under veckan genomförs även initiativet Preppa för det oväntade tillsammans med Röda Korset. Volontärer möter kunder i butiker runt om i landet för att dela kunskap och konkreta råd om hur den egna beredskapen kan stärkas.
Undersökningen genomfördes den 14–17 september 2026 i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen och omfattar 1 063 intervjuer med personer mellan 18 och 84 år. Resultaten ger därmed en aktuell bild av hur de tillfrågade bedömer sin tillgång till mat och dricksvatten och vilka hinder de upplever för att stärka hemberedskapen.
