Stärkt köpkraft och lägre livsmedelspriser väntas ge detaljhandeln ett tydligt lyft inför julen. En ny prognos pekar på ökad försäljning inom både dagligvaror och sällanköp, samtidigt som november får allt större betydelse för årets viktigaste handelsperiod.
Den svenska detaljhandeln väntas omsätta omkring 104 miljarder kronor i december 2026, enligt Julhandelsrapporten från HUI. Låg inflation, stigande reallöner och finanspolitiska stimulanser har förbättrat hushållens ekonomiska förutsättningar, vilket bedöms stärka konsumtionen efter flera år av återhållsamhet.
– Förutsättningarna för årets julhandel är de bästa på flera år. Låg inflation och finanspolitiska stimulanser har förbättrat hushållens ekonomi och höjt konsumtionsviljan. Trots Riksbankens senaste räntehöjning väntas god försäljningstillväxt. Köpstarka hushåll väntas lyfta julhandeln till rekordnivåer, säger William Lindquist, analytiker.
I december väntas detaljhandelns försäljningsvolym öka med 6 procent jämfört med samma månad föregående år. Dagligvaruhandeln bedöms växa med 7 procent och sällanköpsvaruhandeln med 6 procent, rensat för prisförändringar.
Mätt i löpande priser är utvecklingen mer dämpad. Den totala omsättningen beräknas stiga med 3 procent, medan dagligvaruhandeln väntas öka med 1 procent och sällanköpshandeln med 5 procent.
Skillnaden förklaras bland annat av den sänkta livsmedelsmomsen, som håller nere prisnivån samtidigt som konsumenterna får möjlighet att köpa större mängder. För butikerna innebär det att en starkare volymutveckling inte automatiskt ger motsvarande ökning av försäljningsvärdet.
– Julen är en av våra största mathögtider och i år möter hushållen betydligt lägre matpriser än inför förra julen, vilket pekar mot ett tydligt lyft för julmaten. Samtidigt stärker hushållens förbättrade ekonomi utsikterna för julklappshandeln, säger Julia Alm, analytiker på HUI.
Julklappshandeln har successivt förskjutits till tidigare delar av året. Inom sällanköpsvaruhandeln är november numera en lika stor försäljningsmånad som december, vilket förändrar förutsättningarna för butikernas kampanjplanering och lagerhållning.
Kampanjveckorna har fått en central roll när konsumenterna tidigarelägger sina inköp och söker erbjudanden, även i ett förbättrat ekonomiskt läge.
– Julhandeln tar fart långt innan december börjar. Black Week har blivit ett självklart tillfälle att köpa julklappar och hushållens jakt på erbjudanden består även när köpkraften stärks. Under Black Week handlar svenska hushåll för drygt 12 miljarder kronor mer än under en vanlig vecka, säger William Lindquist.
Den tidigarelagda konsumtionen bidrar till att hålla tillbaka decemberförsäljningen, trots att hushållens ekonomi har stärkts. För detaljhandeln blir det därför allt viktigare att betrakta november och december som en sammanhängande period när inköp, bemanning och kampanjer planeras.
Prognosen visar också att utvecklingen skiljer sig mellan handelns olika delar. Medan livsmedelsbutikerna väntas sälja större volymer till lägre prisnivåer, bedöms sällanköpshandeln få en tydligare ökning i omsättning.
Om prognosen infrias når decemberhandeln en ny rekordnivå i kronor. För enskilda företag blir dock lönsamheten beroende av hur försäljningen fördelas över perioden och vilka marginaler som kan upprätthållas.
