I remisserna presenteras förslag som berör fyra regelområden: djurhållning, slakt, livsmedelsförädling samt fiske. Eftersom reglerna för djurhållning utgör KRAV:s största regelområde har dessa delats upp i två delar och utgör nu remissobjekt. Det har visat sig att de flesta synpunkterna från KRAV-certifierade producenter, framför allt lantbrukare, rör hur djurhållningen och slaktrutinerna kan förbättras.
– Målet är att fler KRAV-märkta produkter ska nå konsumenten. Vi har därför valt att prioritera de regler som skapat hinder för lantbrukarna, vilket framför allt varit djurhållarna. Vi föreslår både förenklingar och skärpningar i denna remissomgång, säger Cecilia Lenbäck, vice vd på KRAV.
Ett konkret exempel är förslaget att fasa ut fiskmjöl i foder – ett initiativ som kräver tydlig vägledning om hur utfasningen ska genomföras. Samtidigt vill KRAV i översynen av reglerna för vildfångad fisk och skaldjur tydliggöra vilka fångstmetoder som verkligen är hållbara genom att bland annat föreslå att bottentrål för nordhavsräka inte ska tillåtas.
Förenklingar ingår också i förslagen. Exempelvis föreslås att vissa djur får tillåtas övernatta på slakterier, vilket skulle underlätta för fler slakterier att bli KRAV-certifierade – och i förlängningen minska behovet av långa, belastande transporter. Dessutom vill KRAV möjliggöra för lantbrukare att anlita slakterier som underleverantörer, vilket skulle bidra till att mer KRAV-märkt kött når konsumenten över hela landet.
Remissperioden pågår från 17 februari till 10 mars. Efter det kommer KRAV att gå igenom alla inkomna synpunkter innan de nya reglerna antas av styrelsen i juni. Uppdaterade regler träder i kraft från 1 januari 2026, och hela regelverket beräknas vara uppdaterat senast 2028.
För detaljhandelsaktörer och producenter är dessa förändringar mer än en administrativ uppdatering – de är en chans att få ett regelverk som bättre speglar dagens krav på hållbarhet och effektivitet. I en tid då konsumenterna alltmer efterfrågar transparens och hög kvalitet, kan en moderniserad KRAV-standard bli en avgörande konkurrensfördel.
Med tanke på hur mycket KRAV har bidragit till att lyfta svensk livsmedelsproduktion, är det inte bara en nödvändighet utan en självklarhet att regelverket ska vara både robust och användarvänligt. Så låt oss se fram emot en framtid där KRAV-certifierade produkter inte bara möter utan överträffar dagens hållbarhets- och kvalitetskrav.
