Ett nytt EU-direktiv riskerar att få stora konsekvenser för livsmedelsbranschen i Sverige. Brist på tydlig vägledning från myndigheter kan leda till att fullt fungerande produkter och förpackningar måste kasseras till ett värde av hundratals miljoner kronor.
EU:s konsumentmaktsdirektiv börjar gälla i september 2026 och innebär förändringar i bland annat märkning, marknadsföring och interna processer. Samtidigt saknas fortfarande tydliga besked kring hur reglerna ska tolkas och tillämpas i Sverige. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen har därför valt att ta fram en egen vägledning till sina medlemsföretag.
– Det minsta man kan kräva är att ansvariga myndigheter gör allt för att undvika onödigt resursslöseri. Nu riskerar både miljön, konsumenterna och konkurrenskraften att bli förlorare, säger Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen.
Utan klara riktlinjer tvingas företag fatta beslut om märkning, förpackningar och lagerhållning på osäkra grunder. Det kan i praktiken innebära att fullt användbara varor och förpackningar behöver kasseras.
– Vi har bett om tydliga besked under lång tid, men inte fått den vägledning som krävs. Företag förväntas fatta avgörande beslut utan att veta vad som faktiskt gäller, säger Björn Hellman.
Livsmedelsföretagens rekommendation är att digital marknadsföring anpassas direkt till de nya reglerna, medan förändringar i fysisk märkning fasas in stegvis för att undvika svinn.
Det som framträder är inte bara ett regelverksskifte, utan ett glapp mellan lagstiftning och praktisk tillämpning. När tydlig vägledning saknas ökar risken att företag agerar olika, vilket skapar ojämlika förutsättningar på marknaden.
Samtidigt visar situationen hur sårbar livsmedelskedjan blir när förändringar i regelverk inte synkroniseras med verksamhetens verklighet. För branschen handlar det nu om att balansera regelefterlevnad med kostnadskontroll och hållbarhetsmål.
Otydligheten kring EU:s konsumentmaktsdirektiv sätter press på hela livsmedelsbranschen. För handeln innebär det ett läge där framförhållning, dialog med leverantörer och snabba anpassningar blir avgörande. Hur väl branschen hanterar övergången kommer att få direkt effekt på både kostnader och varutillgänglighet framöver.
