Efter premiären 2025 är Husmanskostens Dag tillbaka den 26 februari. Initiativet samlade då över 700 restauranger runt om i landet och uppmärksammades även av dagligvaruhandel och offentliga kök. Nu är ambitionen att temadagen ska få ännu större genomslag 2026.
Husmanskostens Dag initierades av bland andra Pontus Frithiof och Peter Kjellberg från White Guide och genomfördes för första gången den 26 februari 2025.
– Det blev en nationell succé med mycket större genomslag än vi hade kunnat drömma om, säger Peter Kjellberg.
Under premiäråret satte restauranger husmanskost i fokus på menyn, dagligvaruhandeln arbetade med kampanjer och exponeringar kopplade till klassiska rätter och offentliga kök serverade traditionella svenska rätter i skolor och matsalar.
– Det började som ett projekt drivet av vår passion för svensk matkultur och det blev en gemensam manifestation för något som berör oss alla, säger Pontus Frithiof.
Enligt initiativtagarna är husmanskost mer än en tillfällig trend.
– Det här är mat som går på djupet på många sätt. Det är rätter som burit generationer genom vardag och fest. Den är näringsrik och lagas från grunden av säsongens råvaror. Dessutom är den inte svår att tillaga. Det är hållbart och så fjärran från ultraprocessad mat man kan komma, säger Pontus Frithiof.
Historiskt har husmanskosten sina rötter i 1700-talets Sverige och byggt på råvaror som potatis, kål, spannmål och fläsk. Under 1900-talet standardiserades flera rätter genom folkhemmet, försvaret och skolmaten exempelvis köttbullar, pytt i panna, pannbiff och ärtsoppa. Även gastronomiska profiler är engagerade i satsningen. Fredrik Eriksson, ordförande i Årets Kock, lyfter fram husmanskosten som en grund i det kulinariska hantverket.
Så många människor är intresserade av att laga mat idag, och husmanskost är ett sätt att verkligen lära sig laga mat på riktigt. Jag pratade nyligen med en känd krögare som beklagade sig: ”Mina nya kockar kan ju inte ens laga personalmat.” Kan man laga husmanskost, då har man lärt sig hantverket.
Gastronomiska Akademiens ständige sekreterare Karsten Thurfjell pekar på att även klassiska rätter kan vara en utmaning.
För några år sedan var uppgiften i finalen i en stor kocktävling att laga ärtsoppa med plättar. Det var flera av finalisterna som hade klara problem med det.
Inför 2026 års upplaga lyfts fyra områden där arrangörerna vill se brett deltagande!
- Restauranger: sätt husmanskost i centrum på menyn
- Skolkök och offentliga kök: låt elever och gäster möta den svenska mattraditionen
- Handeln: lyft råvaror och rätter kopplade till husmanskosten
- Hushåll: laga en klassisk svensk rätt hemma
– Husmanskostens dag är inte ett projekt som ägs av några få. Det är en dag som alla äger: Restauranger, skolor, kommuner, butiker, producenter … Och inte minst svenska folket runt sina egna köksbord, säger Peter Kjellberg.
För dagligvaruhandeln innebär Husmanskostens Dag ett tillfälle att arbeta tematiskt med svenska råvaror och klassiska rätter. Potatis, rotfrukter, mejeri, kött och spannmålsprodukter kan exponeras i samspel, snarare än som enskilda kategorier.
I en tid där debatten om ultraprocessad mat, ursprung och hållbarhet är aktuell kan temadagen också fungera som ett sätt att synliggöra mer traditionella och råvarubaserade alternativ. Samtidigt kräver tematiska satsningar tydlig planering, kampanjstöd och samordning i butik för att få genomslag.
Huruvida 2026 års upplaga når bredare deltagande återstår att se, men ambitionen är tydlig: att göra husmanskosten till en gemensam angelägenhet för hela livsmedelskedjan.
