Vad innebär det för din plånbok? Cirka 3 miljarder kronor dyrare mat på årsbasis, och om du trodde att ökningen var över, tänk om. Matpriskollens Ulf Mazur förklarar att vi ser fördröjningar från januari som nu gör sig påminda i februari, vilket betyder att det fortfarande finns prisökningar i systemet – och inte alla aktörer har justerat sina priser än. Vilket för oss till det där gamla dagligvarubransch-tricket: långsamma prishöjningar som samlas till en chockhöjning när vi minst anar det.
Så vad är det egentligen som driver upp matpriserna? Tja, en blandning av globala och lokala problem. För det första, mjölkproduktionen hänger inte riktigt med efterfrågan på mejeriprodukter. När vi dessutom efterfrågar mer smör och grädde (tack för det, alla fikatorkande svenskar), blir det dyrare för alla inblandade – och gissa vad? Det är vi som får betala för det i slutändan.
Det är också uppenbart att de svenska producenterna har det tufft. Lägre volymer, svårigheter att konkurrera med billigare importerade varor och ökade kostnader gör att det är svårare att hålla priserna på en nivå som både konsumenter och producenter kan acceptera. Men ja, naturligtvis, det är alltid konsumenten som får känna av det i plånboken. Som Mazur påpekar: den svenska livsmedelsproduktionen står inför en rejäl utmaning. Och om vi byter ut den mot importerade varor – tja, då pratar vi om självförsörjning och den långsiktiga risken för hela livsmedelssektorn.
Men om du tror att det här bara handlar om några kronor mer här och där, tänk om. Choklad har ökat med hela 25 procent på ett år, och mejeriprodukter som smör har också slagit i taket. För att sätta det i perspektiv: En Marabou chokladkaka på 200 gram kostar nu ungefär 40 kronor – dubbelt så mycket som den kostade för ett par år sedan. Dags att skippa kvällsfikat, eller?
Och om vi pratar om hur detta påverkar detaljhandeln, är det klart att de största kedjorna – som Willys – inte kommer undan. Storspelare som dessa brukar vara de första att justera matpriserna, och därefter följer de andra. Men här är fällan: fördröjningar gör att vi kommer att få se ännu mer prishöjningar under året. Och visst, alla butiker gör inte exakt samma prishöjningar samtidigt – men för konsumenterna blir effekten densamma. Och det är här de stora butikskedjorna spelar med: deras egna märken, som står för omkring 30 procent av volymerna, ökar också i pris.
