Det svenska pantsystemet har ett brett politiskt stöd inför riksdagsvalet 2026. Samtliga åtta riksdagspartier vill värna modellen och ser möjligheter att öka tillgängligheten, samtidigt som åsikterna går isär om hur stor roll EU ska ha och vilka förpackningar som i framtiden ska omfattas.
En enkät bland riksdagspartierna visar att det finns en bred samsyn om att dagens pantsystem fungerar väl, men också en vilja att göra det enklare för konsumenter att lämna pant på fler platser än i dag. Tillgängligheten är en av de frågor där partierna står närmast varandra. Samtliga är positiva till fler insamlingsplatser, bland annat på Systembolaget, och i svaren lyfts även fristående pantstationer och digitala lösningar som möjliga vägar för att öka insamlingen.
– Det är glädjande att se ett så starkt politiskt stöd för dagens svenska pantsystem och vår verksamhet, liksom även partiernas ambitioner att också vidareutveckla och bredda det svenska pantsystemet. Intentionen att öka tillgängligheten och återvinningen är helt rätt och jag är säker på att vi kommer att se fler innovationer på det området, säger Tomas Kjellker, vd på Returpack.
För dagligvaruhandeln kan utvecklingen få betydelse eftersom butikerna länge har varit en central del av infrastrukturen för svensk pantinsamling. Fler insamlingsplatser utanför handeln skulle kunna avlasta befintliga lösningar och samtidigt göra det enklare för konsumenterna att lämna större mängder pant.
Ett exempel som redan finns är Pantamera Express, där större volymer kan lämnas vid återvinningscentraler och ersättningen betalas ut via Swish. Sverige har i dag en insamlingsgrad på 88,4 procent för de dryckesförpackningar som omfattas av systemet, och från januari 2029 gäller ett nationellt insamlingsmål på 90 procent enligt EU nya förpackningsförordning PPWR.
Även om stödet för det svenska systemet är starkt finns en tydlig politisk skiljelinje kring hur framtida regler ska utformas. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet anser att besluten i huvudsak bör ligga på nationell nivå, medan övriga partier i större utsträckning ser EU som rätt nivå för gemensamma regler.
Moderaterna vill se målbaserade minimikrav framför detaljstyrning och menar att välfungerande nationella system inte ska begränsas av harmoniserade regler. Socialdemokraterna vill att EU sätter ramarna men samtidigt lämnar stort handlingsutrymme till medlemsländerna, medan Miljöpartiet betonar värdet av gemensamma europeiska ambitioner och ser EU-reglerna som en möjlighet att höja återvinningen i fler länder.
Partierna skiljer sig också åt i frågan om fler typer av förpackningar ska omfattas av pant. Vänsterpartiet lyfter bland annat flaskor för flytande mejeriprodukter, medan Centerpartiet och Kristdemokraterna är öppna för en bredare modell men betonar att lösningarna behöver vara kostnadseffektiva och kunna motiveras utifrån miljönytta.
Sverigedemokraterna vill att en eventuell utvidgning i första hand ska drivas av branschen snarare än genom politisk reglering, medan Moderaterna enligt sammanställningen inte ser något behov av ytterligare pantsystem.
Skattereglerna är en annan fråga som kan få betydelse när fler insamlingsplatser ska etableras. I dag är momsen neutral för verksamheter som både säljer dryck och tar emot pant, men för fristående pantstationer ser förutsättningarna annorlunda ut, vilket innebär att momsen kan bli en faktisk kostnad. Enligt bolagets uppskattning kan den kostnaden inom kort uppgå till omkring 40 miljoner kronor per år.
– Sverige ligger i europeisk toppklass inom återvinning, och Returpacks arbete är ett viktigt bidrag för att vi ska nå insamlingsmålet på 90 procent. Men vi behöver göra mer. Det betyder att de regulatoriska hinder som i dag finns i Sverige som bromsar ökad insamling måste undanröjas. För Returpack och det svenska pantsystemet handlar det i första hand om den felaktiga momskostnad vi drabbas av vid våra fristående pantstationer, Pantamera Express. Inom kort kommer Returpack att ha en årlig felaktig momskostnad om cirka 40 miljoner kronor, som i stället kunde användas till att förbättra tillgängligheten eller utveckla pantsystemet ytterligare, säger Tomas Kjellker.
Pantfrågan är samtidigt en del av en större förändring för förpackningsmarknaden. PPWR innebär också att den svenska dagligvaruhandeln till 2030 ska erbjuda minst tio procent återfyllningsbara förpackningar. I dag står returglas för knappt två procent av förpackningsmarknaden och används framför allt inom restaurangverksamheten.
Enkäten genomfördes i juni 2026 inför riksdagsvalet och mot bakgrund av de nya europeiska förpackningsreglerna samt behovet av att öka insamlingsgraden ytterligare.
