Lantmännen prognostiserar att årets spannmålsskörd landar på 5,5 miljoner ton i nivå med det justerade tioårssnittet. Efter två år med svaga resultat ser fälten i stora delar av landet i dagsläget lovande ut. Men trots de stabila odlingsförhållandena är det långt ifrån säkert att årets skörd räcker för att vända den negativa lönsamhetstrenden inom svenskt lantbruk.
Enligt Per Germundsson, spannmålschef på Lantmännen, ser det i början av juli ut som att skörden blir god och ligger i linje med det historiska genomsnittet.
– Vi hade behövt större volymer för växtodlingsföretagens lönsamhet, konstaterar han.
God höstetablering, en mild vinter och ett rekordtidigt vårbruk har skapat gynnsamma förutsättningar för odlingarna. Grödorna har utvecklats relativt väl, även om tillväxten varierat beroende på temperatur och nederbörd. Vallen avgörande för den svenska animalieproduktionen ser också bra ut. En första skörd är genomförd och en andra pågår i stora delar av landet. I söder och kustnära områden väntas ytterligare skördar senare under säsongen.
Trots förhoppningar om ett normalt skördeår ser lönsamheten för svenska växtodlare ut att förbli låg. De senaste två årens svaga skördar har tärt på marginalerna, samtidigt som insatskostnaderna varit höga och världsmarknadspriserna pressats. Årets kalkyler bedöms bli de sämsta på fem år, enligt Lantmännens analys.
Magnus Kagevik, vd och koncernchef på Lantmännen, pekar samtidigt på exporten som en möjlig lösning inte bara för ökad lönsamhet utan också för att stärka svensk beredskap.
– Om en kris skulle uppstå kan exportströmmar snabbt riktas om till inhemsk konsumtion, säger han.
Med stora odlingsarealer, tillgång till vatten, höga djurhållningsstandarder och kompetenta lantbrukare har Sverige goda förutsättningar för ökad produktion. Den nya nationella livsmedelsstrategin lyfter också denna potential och pekar på behovet av att minska det nuvarande handelsunderskottet i sektorn som i dag uppgår till cirka 80 miljarder kronor.
Lantmännens skördeprognos bygger på flera faktorer: väderdata, temperatur, nederbörd och arealuppgifter från svenska lantbrukare via Jordbruksverket, samt historiska avkastningsdata för liknande år. Det så kallade tioårssnittet är ett medelvärde av de åtta mittersta åren från 2015 till 2024, där extremåren tagits bort.
Det slutliga utfallet avgörs dock som alltid av väderförhållandena under resten av säsongen först när lantbrukarna bärgat sin skörd vet vi hur året verkligen blev.
