Riksdagen har nu beslutat om den nya kontantlagen. Från och med den 1 juli blir livsmedelsbutiker och apotek skyldiga att ta emot kontanter som betalmedel.
Bakgrunden är att allt färre verksamheter har fortsatt med kontanthantering, något som under flera år skapat debatt kring tillgänglighet, inkludering och beredskap. Samtidigt har ett mer osäkert omvärldsläge ökat fokus på hur betalningar ska fungera vid störningar i digital infrastruktur.
– Det har varit många utredningar genom åren och nu äntligen har Riksdagen klubbat en lag. Den är långt ifrån perfekt men ett steg i rätt riktning. Framåt kommer vi att rikta in oss på att utvidga lagen och även få bankerna att sluta med att i praktiken tvinga företagen att sluta med kontanthantering. Nu har politikerna i lag sagt att bankerna ska medverka i arbetet för att stödja kontantsystemet. Bankomats senaste uttalanden om att de inte behöver förbättra servicen alls är i det perspektivet oroväckande, säger Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret.
Beslutet innebär att många aktörer inom handeln nu behöver säkerställa att kontantbetalningar fungerar i praktiken. För vissa kan det innebära förändrade rutiner kring kassahantering, säkerhet och värdetransporter efter flera år av minskad användning av sedlar och mynt.
Under behandlingen i riksdagen lyfte finansutskottet även att lagen framöver kan behöva omfatta fler samhällstjänster, exempelvis vårdavgifter, passavgifter och bilbesiktning.
Frågan om kontanter har samtidigt blivit allt mer kopplad till Sveriges krisberedskap. Diskussionen handlar inte längre enbart om betalningsalternativ, utan också om samhällets förmåga att fungera vid större avbrott i el eller nätverk.
– Avgränsningen är alldeles för snäv. Det är positivt att Riksdagen lyfter in offentligrättsliga tjänster, men människor måste också kunna handla kläder, köpa drivmedel och kunna resa kollektivt utan att tvingas använda digitala betalverktyg. Annars hamnar många utanför och kan inte vara delaktiga i samhället, säger Björn Eriksson.
Även på EU-nivå pågår arbete kring kontanternas framtida roll. Ett av förslagen som diskuteras är att kontantbetalningar i euro ska kunna användas som en grundläggande princip inom unionen.
– Förr eller senare kommer Sverige också att behöva anpassa sig till detta. De svenska storbankerna har arbetat hårt för att avveckla kontanterna, men de rår inte på folkviljan i hela Europa. Om jag var företagare skulle jag redan nu vara förutseende och ta höjd för att kontanterna kommer finnas kvar under överskådlig tid, säger Björn Eriksson.
