Sex av tio konsumenter reagerar negativt på mängden plast i matbutiken, men färre än var femte väljer konsekvent bort plastförpackade varor. En ny undersökning visar ett tydligt gap mellan miljöambitioner och köpbeteenden, samtidigt som dagligvaruhandeln står inför skärpta förpackningskrav.
Trots ett utbrett missnöje med plastförpackningar är det få svenska konsumenter som aktivt undviker dem när de handlar mat. Enligt en ny undersökning från YouGov uppger 62 procent att de upprörs över mängden plast i sina matvarukorgar, medan knappt 20 procent konsekvent väljer bort plastförpackade produkter.
Skillnaden mellan inställning och handling är särskilt tydlig när det gäller vardagliga inköp. Att ta med en egen shoppingkasse har blivit en etablerad vana, men att välja produkter utifrån förpackningsmaterial kräver större förändringar i köpbeteendet.
– Det finns en vilja bland svenska konsumenter att göra rätt val, men den omvandlas inte automatiskt till aktiv handling i butiken. Plasten är ett tydligt exempel. Här är frustrationen utbredd, men utan konkreta alternativ och tydlig vägledning blir det svårt för en konsument att agera konsekvent, säger Anne Fjelsten, tillförordnad kommersiell direktör på YouGov.
Undersökningen visar att omkring hälften av konsumenterna vill handla mer miljövänligt utan att konsekvent omsätta ambitionerna i praktiken. Denna grupp växer samtidigt som andelen som både prioriterar hållbarhet och agerar därefter minskar.
Enligt undersökningens beräkningar uppgår gruppens samlade inköp till omkring 90 miljarder kronor årligen. Det handlar om befintlig konsumtion, men resultatet pekar på en betydande kundgrupp för dagligvaruaktörer som vill göra hållbara alternativ mer tillgängliga.
För handeln aktualiseras därmed frågor om sortiment, förpackningsutveckling och hur miljöinformation presenteras i butik. Tydligare alternativ kan minska avståndet mellan konsumenternas ambitioner och deras faktiska köpbeslut.
En annan utmaning är konsumenternas tilltro till företagens hållbarhetskommunikation. Mer än hälften av de tillfrågade anser att varumärkens miljöpåståenden främst används i marknadsföringssyfte snarare än som uttryck för verkliga förändringar.
Undersökningen pekar också på att färre konsumenter tror att deras individuella val i matbutiken kan göra skillnad för miljön. För dagligvaruhandeln innebär det ett behov av att kunna visa konkreta resultat och kommunicera miljöfördelar på ett begripligt och trovärdigt sätt.
Samtidigt förändras regelverket för förpackningar inom EU. Den nya förpackningsförordningen började tillämpas i augusti 2026 och innehåller successivt införda krav på bland annat återvinningsbarhet, återvunnet material och återanvändning.
Förordningen innebär att producenter, leverantörer och detaljhandelsföretag behöver anpassa förpackningar och arbetssätt till nya krav under de kommande åren.
– Frivilliga initiativ har tagit oss en bit på väg, men vår undersökning visar att Sverige inte kommer längre utan strukturella förändringar. Förordningen kan bli det som på allvar börjar minska klyftan mellan vad konsumenterna vill göra och vad som faktiskt finns att köpa i matvarubutikerna, säger Anne Fjelsten.
Undersökningen Who Cares? Who Does? 2026 bygger på svar från 2 292 svenska hushåll och ingår i en internationell kartläggning av konsumenters inställning till hållbarhet i dagligvaruhandeln.
