Räkor förknippas ofta med västkusten, men en ny undersökning visar att invånarna i huvudstaden äter skaldjuret oftare. De regionala skillnaderna ger en bild av svenskarnas matvanor och kan vara intressanta för dagligvaruhandelns sortimentsplanering.
Stockholm har landets högsta andel invånare som nyligen ätit räkor. Enligt en undersökning genomförd av Ipsos på uppdrag av Norges sjömatråd uppger 62 procent av stockholmarna att de ätit räkor under den senaste månaden, jämfört med 55 procent i Västsverige.
Undersökningen bygger på svar från 1 500 personer i Sverige och presenteras vid konferensen Sjömaten idag den 12 november. Resultatet visar att konsumtionen varierar mellan olika delar av landet och att den traditionella kopplingen mellan räkor och västkusten inte återspeglas i hur ofta invånarna uppger att de äter dem.
– Till och med jag, med rötterna på västkusten, är förvånad över resultatet. Vi vet att många förknippar räkor med fest och kanske är det så enkelt att stockholmarna är svagare för lyx och unnar sig räkor oftare. På västkusten älskar man räkor men uppfattar det nog inte som lika flärdfullt, säger Charlotte Rapp, svensk representant för Norges sjömatråd.
På nationell nivå uppger 55 procent att de ätit räkor under den senaste månaden, medan en fjärdedel har gjort det under de senaste sju dagarna. I Stockholm är veckokonsumtionen högre, där ungefär var tredje person uppger att de ätit räkor under samma period.
Motsvarande andel i Västsverige är 22 procent. I norra Sverige är konsumtionen mindre frekvent, med 18 procent som ätit räkor under den senaste veckan.
Skillnaderna visar att en livsmedelsprodukts geografiska förankring inte nödvändigtvis motsvarar var den konsumeras oftast. Samtidigt mäter undersökningen hur stor andel av befolkningen som ätit räkor under en viss period, inte vilka mängder som konsumerats eller hur mycket hushållen spenderat.
För dagligvaruhandeln och livsmedelsleverantörer kan resultaten bidra till en bättre förståelse av regionala konsumtionsmönster. Skillnader i hur ofta en produkt konsumeras kan vara relevanta vid planering av sortiment, kampanjer och tillgången på färska respektive frysta skaldjur.
Undersökningen ger däremot inget direkt underlag för slutsatser om försäljningsvolymer, inköpskanaler eller lönsamhet. Sådana bedömningar kräver kompletterande försäljningsstatistik och mer detaljerad information om hushållens köpbeteenden.
Att Stockholm placerar sig före Västsverige illustrerar hur etablerade föreställningar om regionala mattraditioner kan skilja sig från dagens konsumtionsvanor. För handeln understryker resultatet betydelsen av att utgå från lokala kundbeteenden snarare än enbart geografiska traditioner vid utvecklingen av erbjudandet.
