Om vi ska förstå varför matpriserna sköt i höjden måste vi blicka ut över den globala scenen. Coronapandemin orsakade en enorm störning i produktion och konsumtion världen över. För att vända en global recession tvingades regeringar införa generös penning- och finanspolitik, vilket ökade efterfrågan i en tid då produktionskedjorna var i spillror. Samtidigt såg vi en global brist på komponenter, insatsvaror, transporter och förpackningsmaterial – faktorer som tillsammans drog upp produktionskostnaderna rejält.
Därtill kommer Rysslands invasion av Ukraina, som satte stopp för Ukrainas export av spannmål och pressade upp råvarupriserna. Oljan och naturgasen steg, vilket i sin tur drog upp el- och energipriserna – en kedjereaktion som påverkat hela livsmedelsproduktionen. Och som om det inte var nog, bidrog den svaga svenska kronan till att alla importerade råvaror blev ännu dyrare. Resultatet? En perfekt storm där allt – från råvaror till transport – kostade mycket mer än tidigare.
Kostnadsökningarna är exceptionella – och utom företagens kontroll
Som chefekonom Carl Eckerdal förklarar:
”Kostnadsökningarna 2021-2023 var extrema. Vi har inte sett något liknande sedan 50-talet. Det handlar om globala händelser, dåliga skördar, höga räntor och ett svagt elsystem – faktorer som helt enkelt ligger utanför företagens kontroll.”
Företagen tvingas ta mer betalt för sina produkter för att inte gå i konkurs – en grundläggande princip inom företagsekonomi. När kostnaderna stiger, måste priserna också öka. Det är en enkel ekvation, även om många politiker och opinionsbildare verkar glömma den basala ekonomiska logiken.
Svenska livsmedelsproducenter kämpar – trots högre priser
Trots att matpriserna ökade med 24 procent under 2022-2023, har de svenska livsmedelsproducenterna inte lyckats översätta det till lönsamhet. Många producenter tvingades höja sina priser i ett försök att kompensera för de ökade kostnaderna, men samtidigt minskade konsumenternas köpkraft. Resultatet blev att industrin gick med förlust både under 2022 och 2023 – en utveckling som SCB:s lönsamhetsanalys bekräftar. För två tredjedelar av företagen är återhämtningen fortfarande långt borta.
Inflationens lugn betyder inte att priserna sjunker
Även om inflationen nu har stabiliserats och ökade med endast 1,7 procent under 2024, betyder det inte att maten plötsligt blir billigare. Inflation definierar nämligen den årliga prisökningen. De senaste tjugo åren har matpriserna ökat med mellan 1,5 och 2 procent per år – en trend som nu fortsätter. För att priserna ska sjunka måste företagens kostnader minska, men med geopolitisk osäkerhet, extremväder, fortsatt svag krona och ökade kostnader för avfallshantering finns det inget som tyder på breda kostnadsminskningar i sikte.
En historisk jämförelse – från 44 procent till 13 procent
Det kan kännas lugnande att svenskar idag lägger omkring 13 procent av sin inkomst på mat – en siffra som är i nivå med EU-genomsnittet. Men det är en enorm förändring från början av 1900-talet, då hushållen spenderade 44 procent, och även från 1952 med 33 procent. Det visar att även om vi lever i en tid med höga priser, är den relativa andelen som går till mat stabil, vilket är både en ekonomisk realitet och en utmaning för producenterna.
Sammanfattning – framtiden ser utmanande ut
Så, varför går lönsamheten ner trots högre matpriser? Svaret är enkelt: företagen har absorberat en stor del av kostnadsökningarna för att inte stöta bort prismedvetna konsumenter, vilket har lett till minskade marginaler och försäljning. Med de nuvarande externa faktorerna – från geopolitisk oro till klimatförändringar – ser det inte ut som att vi kommer att se några större kostnadsminskningar inom kort.
För den som är verksam inom livsmedelsindustrin eller investerar i den är detta en tydlig signal: vi måste vänja oss vid högre matpriser, om vi inte gör radikala förändringar i produktions- och leveranskedjan. Det är en tuff verklighet, men samtidigt en möjlighet för innovativa aktörer att skapa effektiva lösningar och stärka sin konkurrenskraft.
