En åttaårig forskningssatsning vid Karlstads universitet ska undersöka hur träfibrer kan användas betydligt fler gånger. Målet är att öka dagens två till tre användningar till fler än 20, något som på sikt kan få betydelse för tillgången på återvunnen fiberråvara. C-Green har valts ut som industripartner i Infinity Fiber, som omfattar totalt 100 miljoner kronor. Forskningsmiljön samlar universitetet och 14 företag från olika delar av skogsindustrins värdekedja.
Projektet finansieras av KK-stiftelsen tillsammans med lärosätet och de medverkande bolagen. Arbetet genomförs inom programmet Forskningsprofiler, som stödjer långsiktiga samarbeten mellan näringsliv och akademi.
Teknikbolagets bidrag handlar om hydrotermisk karbonisering, förkortat HTC. Metoden används för att omvandla avfallsklassat slam till ett torrt biokol som bland annat kan användas som bränsle, gödsel eller jordförbättringsmedel. Inom satsningen ska bolaget leverera HTC-biokol som framställts av bioslam vid en fullskalig referensanläggning på Stora Enso Heinola Fluting Mill i Finland. Materialet ska användas för att undersöka hur restströmmar kan tas till vara när fibrer återvinns.
– Erfarenheterna från projektet kommer att bidra till den fortsatta utvecklingen av vår HTC-teknik för massa- och pappersindustrin, säger Monika Schildknecht, vd.
Forskarna ska även studera möjligheten att återvinna kväve ur processens returvatten. Tanken är att minska behovet av tillsatt kväve i reningsverk och rökgasrening. En sådan lösning skulle enligt projektets företrädare även kunna bidra till lägre utsläpp av kväveoxider.
– Det kan minska behovet av tillsatt kväve, säger Maria Sandberg, docent i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet.
Arbetet bygger vidare på erfarenheter från det tidigare projektet Närskog, där nya användningsområden för HTC-biokol undersöktes. Den här gången breddas perspektivet genom att resursflöden, ekonomi och klimatpåverkan ska utvärderas som delar av samma system.
För handeln ligger den möjliga betydelsen framför allt i ambitionen att förlänga fibrernas användningstid. Återvunnen träfiber är en viktig råvara i många pappers- och kartongbaserade material. Ett effektivare kretslopp kan därför på sikt påverka både resursbehov och klimatavtryck.
Någon konkret förpackningslösning presenteras däremot inte i nuläget. Det finns inte heller någon uppgift om när resultaten kan börja användas kommersiellt eller hur stor påverkan de kan få på kostnader och materialtillgång.
Med en projekttid på åtta år är satsningen långsiktig. Den närmaste tiden handlar därför främst om att bygga kunskap om hur fler delar av skogsindustrins restflöden kan användas i stället för att gå förlorade.
