Produkterna som tillverkas av räddade råvaror blir allt fler men deras faktiska hållbarhetsavtryck har hittills varit svårt att jämföra. Ett nytt ramverk från Consupedia och Rscued kan ändra på det.
Det nya ramverket beskriver hur hållbarhetsavtryck ska beräknas när råvaror räddas från att bli avfall, biogas eller djurfoder. Syftet är att skapa en gemensam standard som gör att producenter, handlare och konsumenter får en mer rättvisande bild av miljöpåverkan.
– Det fanns inget enhetligt sätt att mäta klimatavtryck för räddade råvaror, så vi skapade ett. Grunden är lagd och resultaten visar att varje kilo frukt som räddas gör skillnad, särskilt den som transporterats långt, säger Truls Christenson, medgrundare av Rscued.
Ramverket bygger på Livsmedelsverkets definition av matsvinn livsmedel som går att äta men inte konsumeras. För att klassas som räddad råvara ska den i regel vara gratis, eftersom producenten då står för hållbarhetsavtrycket.
I vissa fall kan en symbolisk betalning ske för att lyfta råvaran i resurshirarkin, exempelvis motsvarande värdet av biogas eller djurfoder. Då görs en ekonomisk allokering för att fördela avtrycket korrekt.
Genom metoden blir det enklare att jämföra klimatnytta mellan olika produkter.
För handeln kan ramverket bli ett verktyg vid upphandling, märkning och hållbarhetskommunikation.
– Vår ambition är att göra hållbarhetsdata begriplig och användbar för hela livsmedelskedjan, säger Anne-Charlotte Holmlöv, vd för Consupedia.
Fakta: Räddade råvaror
- Definitionen följer SS 21054:2020 och Livsmedelsverkets riktlinjer.
- Syftet är att minska matsvinn och ge tydligare data om klimatpåverkan.
- Ramverket omfattar koldioxidutsläpp, resursanvändning, biologisk mångfald och social påverkan.
