En sänkt matmoms från 12 till 6 procent ska stärka hushållens köpkraft, men i spåren av beslutet väcks en större fråga om hur
skattesystemet påverkar konsumtionsmönster. Samtidigt som all mat beskattas lika, oavsett om den riskerar att slängas eller inte, lyfts nu förslag om att differentiera momsen för att minska matsvinnet en fråga som kan få konsekvenser för både leverantörer och dagligvaruhandeln.
Bakgrunden är att svenska hushåll fortfarande slänger stora mängder fullt ätbar mat. Enligt Livsmedelsverket handlar det om i genomsnitt 34 kilo per person och år, vilket motsvarar betydande kostnader på hushållsnivå. Matsvinnet uppstår dessutom inte bara i hemmen, utan genom hela värdekedjan från produktion till butik.
Mot den bakgrunden pågår nu ett test där priset på så kallad räddad mat sänks ytterligare under en begränsad period, för att illustrera hur efterfrågan skulle kunna påverkas om denna typ av produkter i praktiken hade en ännu lägre moms. Initiativet syftar till att konkretisera hur ekonomiska incitament kan styra konsumentbeteenden, särskilt i ett läge där priset i många fall är avgörande för val i butik.
Frågan om differentierad moms på livsmedel är inte ny, men aktualiseras nu i takt med att både hållbarhet och prispress blir allt viktigare i handeln. I dag behandlas nyproducerad mat och produkter som riskerar att bli svinn skattemässigt lika, vilket enligt flera aktörer kan begränsa incitamenten att styra konsumtionen mot mer resurseffektiva alternativ.
Samtidigt visar utvecklingen att efterfrågan på lågprisalternativ och produkter med tydligt värdeerbjudande fortsätter att öka. För handeln innebär det ett växande intresse för sortiment som kombinerar pris, hållbarhet och tillgänglighet. Här kan produkter som annars riskerar att bli svinn spela en större roll framöver, inte minst i takt med att konsumenter blir mer prismedvetna.
För dagligvaruhandeln innebär diskussionen om riktad momssänkning flera potentiella konsekvenser. Dels kan det påverka hur sortiment prioriteras och exponeras i butik, särskilt om ekonomiska styrmedel förändrar prisbilden mellan olika produktkategorier. Dels kan det skapa nya affärsmöjligheter kring samarbeten med leverantörer som arbetar med att ta tillvara överskottsprodukter.
Samtidigt finns en komplexitet i hur en sådan modell skulle implementeras i praktiken, inte minst ur ett logistik- och regelverksperspektiv. Frågan är därför inte enbart politisk, utan också operativ för aktörer i hela livsmedelskedjan.
Utvecklingen pekar mot att matsvinn i allt större utsträckning blir en affärsfråga snarare än enbart en hållbarhetsfråga. I takt med att marginaler pressas och konsumenternas prisfokus ökar, kan ekonomiska styrmedel få en direkt påverkan på hur både handel och leverantörer arbetar med sortiment, prissättning och flöden.
