Trots rekordhöga matpriser är matsvinnet fortfarande en vardagsfråga för många unga. En ny undersökning visar att känslor som skam och ångest ofta följer när maten hamnar i soporna samtidigt som stödet för politiska åtgärder mot svinn växer.
Svenska hushåll slänger i snitt 15 kilo fullt ätbar mat per person och år. Bland unga vuxna säger nästan hälften att de minskat sitt matsvinn det senaste året, främst på grund av ekonomin. Samtidigt uppger nära var femte att de regelmässigt slänger mat direkt efter bäst före-datum, utan att först lukta eller smaka.
Att slänga mat väcker också känslor: sex av tio svenskar säger att de känner sig oekonomiska när de kastar mat, och unga sticker ut med starkare känslor av skam och ångest. Var tionde ung person har dessutom hamnat i bråk med familj eller vänner kring matsvinnet.
Undersökningen pekar också på ett ökat intresse för lagstiftning. Var tredje ung konsument vill se en lag mot matsvinn, vilket är betydligt fler än i äldre grupper. Totalt är nästan hälften av svenskarna positiva, medan drygt en tredjedel är negativa.
Kunskapen om märkning är samtidigt en akilleshäl. Färre svenskar än norrmän och finländare kan skilja på ”bäst före” och ”sista förbrukningsdag” något som i praktiken bidrar till att fullt ätbar mat kastas i onödan.
Vad betyder det för handeln?
För butiker och leverantörer är insikten tydlig: konsumenterna behöver hjälp att minska svinnet. Att förklara skillnaden mellan datummärkningar, lyfta fram frysta och hållbara alternativ samt erbjuda smartare förpackningar kan både minska svinnet och bygga kundlojalitet.
